När njursvikten tar mig…så sjutton heller!

Så sitter jag här med en tom sida igen och har ingen aning om vad jag ska fylla den med för meningar. Vädret är fram och tillbaka, häftiga skurar och så solglimtar, jag får allt passa på mellan skurarna med en hundpromenad. Men den ska jag inte ta ännu på en stund.

Jag har ett kort med tio besök på vårt badhus, en rest från i vinter då jag tyckte det var så kallt när man åkte hem från badet att jag avstod. Tänkte, nu kan jag passa på när de nu öppnar badet efter sommaruppehållet. Men det var då jag förstod att jag inte orkar både gå ut med hunden och sen åka och simma. Nu börjar mitt liv bli avskalat och jag grät rakt ut när jag insåg att jag inte kan välja längre. Jo, jag kan välja att gå ut med hunden som motion, men jag kan inte göra två saker samma dag. Bada får jag väl passa på att göra  i helgen, när min man tar hunden på promenad.

Det stavas njursvikt och är ett skit att leva med, min dag kroknar av illamående och den där rinnande tröttheten när allt mitt orkande jag bara hamnar i en blöt hög på golvet. Själva insikten att jag har njursvikt blir så påtaglig när jag upptäcker att jag har så många av de symptom som jag tidigare bara har läst om. Jag sviktar i knäna och i psyket, men jag lägger mig inte ner. Nä, hör ni det, jag lägger mig inte ner och ömkar mig själv och ger upp. Jag blir förbannad, uppgivet tar jag min räkmacka och seglar vidare.

En annan dag kanske jag lägger mig ner och bara ger upp, låter tårar och rädsla ta sin plats, men inte idag. Nej, inte idag. Nu tänker jag göra ett vilt kast till det här med barn och pengar, deras förståelse av pengar. När de växer så får man ju hela tiden tala om att saker kostar och när man som förälder är i den fasen har man oftast som minst pengar. Jag tog till ett knep som hjälpte både oss vuxna och framförallt mina barn att inse pengars värde. De tror ju att vi har en sjö att ösa ur eller hur? En dag efter lön tog vi ut alla våra tjänade pengar och la dem i en hög på bordet. Åhh, barnen suckade, så myyycket pengar. Sen tog jag fram alla våra räkningar och berättade för ungarna vart alla våra pengar skulle gå. Jag tog hyreslappen och så räknade jag full tydligt upp hyrans kostnad från vår penning hög. Så fortsatte jag med alla räkningar och så drog jag ifrån matpengar, busskort och ja, ni vet allt man bara måste ha. Glöm inte att på en gång tala om att man har betalt skatt på pengarna och framförallt vart skattepengarna går och att alla andra gör samma sak. Sen var det en liten hög pengar kvar och det var den hög som vi skulle dela på och ha trevligt för i familjen. Efter den här uppvisningen så förstod våra barn att vi inte hade så mycket pengar och vi slapp tråkiga, tjatiga stunder och om jag då en månad sa att denna gång ska du få de där speciella stövlarna eller vad det nu var som någon behövde. Då insåg den andra ungen att det inte fanns mer att vifta på denna månad och att hans tur kom nästa lön. Det här var ett utmärkt sett att få barn att förstå det här med pengar och jag passade även på att tala om vad vår skattepengar gick till. Jag brukade säga till ungarna att om du sparkar sönder det som är vår gemensamma närmiljö, så kommer även du och vi föräldrar att drabbas för de höjer hyran eller skatten och då får vi mindre pengar kvar i vår plånbok. Det här att värna vår närmiljö, där har något gått snett för många nuförtiden. Den bördan får allt vi föräldrar ta på oss för det är sånt som man ska lära sina barn när de växer upp.

5 thoughts on “När njursvikten tar mig…så sjutton heller!

  1. ingrid skriver:

    Visst är det jobbigt när hjärnan vill men inte kroppen klarar.Det dära med pengahögen har jag gjort med mina töser…men jag skulle behöva hitta ett bra knep att få dom att ha kvar lite av sin månadspeng sista veckan oxå …dom vet ju att den tar slut första eller andra vecka ..liksväl lär dom sig inte ( dom får inga extra pengar av mig när deras är slut) har försökt lära dom att dela sitt barnbidrag på 4 och sen bara ta ut slantar varje fredag eller måndag ..funkar inte//Ingrid mys mupp

  2. Stellar skriver:

    Ingrid:Ett tag delade jag upp deras pengar i kuvert så de fick en summa varje vecka. Det fungerade ett tag men det är väl lite si och så med själva lärandet då eftersom jag höll i kuverten. Men var det slut så var det om de nu absolut ville ha sina sista ören för tidigt.Kram Maggan

  3. Annika skriver:

    Tror att det var Barbamama som skrev som kommentar till din dagbok häromdagen att om hon svarar att hon mår bra så blir de så glada, svarar hon hur hon egentligen mår så blir de så ledsna och det vill hon inte. Precis så är det. Jag vill verkligen veta hur du mår och blir ändå ledsen när du mår så där kasst. Det där med pengarna var pedagogiskt och bra. Konstigt vad ungarna är olika redan från början när det gäller att spara och att slösa. Den där lille snåljåpen som bor hos mig håller hårt i sina slantar… än så länge.Kram/Annika

  4. Stellar skriver:

    Annika:Det blev en spara och en slösa av mina barn. De har ju samma uppfostran, men ändå så är barn så olika från början.Man kan ju inte mer än visa dem vägen.

  5. Saffra skriver:

    Det va ett himla smart sätt att visa barnen värdet av pengar och omgivning. Barn förstår ju mer än vad man tror, men det är inte alltid lätt hitta ett bra och pedagogiskt sätt som de förstår. Det här ska jag lägga på minnet. :DTråkigt att du mår så dåligt, men bra att du inte ger upp!! Jag håller alla tummar jag kan för dig (iof bara två, men iaf..) Jag känner igen en viss del, när man har en föreställning av vad kroppen vanligtvis klarar av, och när den inte gör det, blir man så frustrerad.. Kramar Anna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s