Som ett Ufo i tillvaron svevar jag..

3ufo.jpg Som ett Ufo svevar jag i tillvaron…lite över allt och ingenting. Ibland får jag den där känslan av att inte höra till längre. Klart att jag gör, men känslan kan skölja över mig vissa dagar och det blir väl så när man inte riktigt orkar leva med utan blir en betraktare.

När Ufot går in för landning så väntar tvätt och sängar som ska bäddas, disk som ska plockas ur diskmaskinen och och och ähhh, jag tror att jag fortsätter att vara ett Ufo.

Idag ser det ut att vara en strålande dag…hundpromenaden väntar. Men just idag vill jag helst smita och bara sitta här i nattlinnet och vara för mig själv…i alla fall några timmar till. Min ena kompis kommer idag och jag ska köpa något gott till kaffet då hon fyllde år i måndags och det vill jag fira. Min mamma fyller år på fredag, så vi ska dit på söndag hela familjen och äta middag. Skorpionmamma har jag….som det är full fart på, den generationen är det go i kan inte säga annat.

Men så olika man kan vara fast man är mor och dotter, visst har vi likheter, men kanske inte när jag tänkte på vad som roar en. Mamma hon springer på konserter och teatrar hela tiden hejdlöst och jag suckar för nä jag är stugsittare jag om jag jämför mig med henne. Hon satt till och med utanför Stadion och lyssnade på Rod Stewart när han var här. Utanför på en filt med kaffe och bulle med sig, det var ju gratis. Ja, hon är mycket för det där att tjäna in några ören här och där. Där är vi väldigt olika..är det i Vita Bergsparken hon gratis ser teater hela sommaren? Är det bara för att det är gratis hon tar sig besväret undrar jag? Nej, jag vet att det är för att hon har behov av att underhållas. Jag är glad åt att hon orkar och kan göra allt det där som roar henne.

Snålheten som många äldre lider av gillar jag inte, jag hoppas vid gud att jag inte blir så bara för att några år kommer till min ålder. Fattar ni varför vissa blir så sjukt snåla? Det finns för den delen rätt många yngre som är snåla också, ogenerösa människor är inte så kul att umgås med. De som har fullt upp med att alltid tänka på sig själv, hålla sig framme och förse sig om något bjuds, men sällan tänker på andra. Alla sorter möter man i livet och ibland kan man ju själv hamna i snålhetens vinddrag. Jag tänker på de år när jag var hemma och min man var i början på sin inkomstkurva. Då levde vi under existensminimum i många år, allt för att jag ville vara hemma med våra barn.

Jag gjorde långa veckolistor med allt vi åt, långa menyer för att se till att vi fick i oss det vi behövde och så hade jag fullt upp med att göra all mat själv. Långkok och stora veckobak för att vi skulle klara oss. Klart att det går och när jag hör hur mycket pengar många familjer har idag och inte verkar klara sig, så mår jag lite dåligt ska jag ärligt säga. Många är för jäkligt bortskämda och vet inte ett dugg om hur man tar hand om en ekonomi i en familj. Det ska resas och upplevas, kosta vad det vill… sen gnäller man att barnfamiljer har det såå dåligt.

Finns säker de som har det, den fattiga familjen finns alltid, men du ska ju inte tro att det är de familjerna som DN och Svenskan gör reportage om. Den så kallade genomsnittsfamiljen är i mitt tycke otroligt rik hela tiden, så var det även när jag var fattig mamma. Jag undrade var de hittade den där genomsnittsfamiljen som hade så mycket pengar.

Att laga mat och baka för att hålla ordning på sin hushållskassa verkar inte många kunna. Det jag ser i kundvagnarna när jag är i affären är bara halvfabrikat..som de går hem och mikrar och bjuder familjen på. Men ursäkta, hur har det blivit så här dåligt med ätandet? Alla köper vi halvfabrikat någon gång och det är så det ska vara, någon gång inte större delen av veckan som vissa gör. Det blir dyrt och näringsmässigt jäkligt fattigt, smakmässigt ska vi inte tala om….

Oj, nu rann det visst ur mig tankar igen, jag undrar var alla de där tankarna lagras för det verkar ju som om jag har det på lager.

6 reaktioner på ”Som ett Ufo i tillvaron svevar jag..

  1. Soldotter skriver:

    Jag försöker ju låta bli att döma andra och det har jag sett hos dig oxå.
    Men ändå kommer de här tankarna…
    Tänker som du när jag ser folk som gnäller över att de inte har råd med ditten och inte har råd med datten och sedan köper glass, godis, chips, går kurser och jag vet inte vad. Då har de ju uppenbarligen råd!!! Eller???

    Just nu är jag inne i en period då jag verkligen inte kan tanka bilen, inte kan betala alla räkningarna, inte har kvar pengar till mat. Så har det varit förr. Jag klarar det alltid på något vis.
    Men när jag har det så, så finns det inte utrymme för färdigmat, godis (well… det gillar jag inte ens så det var ju ingen uppoffring), glass och sånt.
    När jag säger att jag inga pengar har så har jag inga pengar. För mig är de orden en sanning och inte bara ”Jag har mindre pengar än vad jag vill ha” som en del tyx mena.
    Att vara snål är en egenskap som jag ser som aningen egoistisk, att vara sparsam för att få pengarna att räcka till är något helt annat.
    Sedan ska jag heller inte sticka under stol med att jag gillar gratis…
    *L*
    Och ändå önskar jag att jag slutar döma andra för deras val i livet. Och samtidigt önskar jag att de slutar säga ”Jag har inte råd…” när de samtidigt proppar vagnen full med chips och bullar…
    *Suck*
    Ha en bra dag tjejen, det ska jag ha för min mor (hon hälsar!), syster och systerdotter är här och jag njuuuuuter
    Qram

  2. livsglimtar skriver:

    Jag tänker att det som en vanlig svensk kallar fattigdom inte har så mycket med fattigdom att göra. Vi bor i allmänhet väldigt bra oavsett hur vi bor i vårt land. Ätandet som kallas fattigdom handlar ofta om studietider när man lever på makaroner och ketchup, antar att man tar sig hem till föräldrarna och fyller upp magen då och då. Sen vet jag av egen erfarenhet att man periodvis inte alls åt det man ville, men man åt sig mätt på något billigare.
    Ja, som du säger man vill inte döma andra för man vet hur snabbt ens tillvaro kan förändras, men man måste ju få reagera på det som är knasigt även med andra inte bara sig själv.

    Vi skulle behöver en avsatt tid under skolåren för hur man lär sig ta hand om ett hushåll. Det här med att laga mat, städa, tvätta var ju så fånigt när man gick i skolan på den tid sånt fortfarande fanns i undervisningen. Larvigt var det för att vi inte var mogna för det hela och inte förstod hur mycket av vår vuxna tid vi skulle spendera i en tvättstuga med den där tvätten som blev rosa eller krympt för att man inte fattade hur man tvättade. Ansvar kan man ju inte lära andra, det är väl sånt man kanske har med sig eller får med upplevelser och tid. Men man kan ju lära unga personer laga mat, och allt runt om att leva i eget hem.
    Åh så du har fullt hus idag… jag tjoar tillbaka till moderen och resten av familjen.
    Kram och trevlig helg på er

  3. Soldotter skriver:

    Vi hade jättetrevligt, tack!
    🙂
    Ja hemkunskapen var bara rolig när vi fick baka och laga mat tycker jag. Städ och tvätt? Blä…
    Jag ser till att sonbarnet städar och tvättar och lär sig laga mat. Hemska tanke om han inte skulle kunna sånt när han flyttar hemifrån!!!
    Han städar hela huset en gång i veckan och sköter sin egen tvätt sedan två år tillbaka och matlagningen blir förvisso inte en gång i veckan som jag tänkt mig, men lite nu och då och jag behöver aldrig oroa mig att han inte äter riktig mat om jag inte kanlaga den till honom.
    Det är skönt att han själv tycker att det är roligt, han har ofta vänner här på mat och är stolt över att han kan (nästan…) själv.
    🙂
    Jag tror han är glad över att han haft en mamma som krävt även det trista av honom. Faktiskt. Han berättar ibland med förakt i rösten (ja, han har ju den åldern… *L*) om vänenr som aldrig behöver göra ett jota hemma och därför inte kan någonting.
    Hur hamnade vi i den här vinklingen förresten???
    *S*
    Qram pårej

  4. Witchbitch skriver:

    du har verkligen så många kloka tankar!
    Visst är det som du här beskriver det. Och vi i våran generation har verkligen varit med om en utveckling som gått, inte bara framåt, utan verkligen bakåt, när det gäller livskvalité, i många avseenden.

    Våra föräldrar sparade, gnetade och många köpte aldrig något de inte redan hande pengar till. Antingen sparade man, eller så hade man helt enkelt inte råd. Och då fick man avstå.

    Inte fasen var det nån som tog ett lån för att åka på semester.

    Man tog möjligtvis ett bolån, eller ett bosättningslån. Men inte lånade man till konsumtion, så som vi gör idag.

  5. livsglimtar skriver:

    Nej visst har det blivit sjukt och så det gnälls över att de inte har råd med saker och så hör man att de åker utomlands varje år och även till fjällen. Det är så orealistiska många med vad som kan anses normalt att man har råd med som vanlig familj. Jag tro många har blivit fartblinda på något vis de ska bara ha allt skit samma vad det kostar.
    Sen kan ju samhället få ekonomi sanera åt dem…..konstigt det har blivit. Det är alltid någon annan som ska betala kalaset?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s