Sjuklingen hemma igen

                                     
Större delen av kvällen har han sovit min lilla hjälte. Hem kom han med benet i bandage och med en ”sko” på foten. Ingen strut så långt ögat kunde se…. tack o lov. Vi har varit till apoteket och hämtat penicillin och värktabletter för ont kommer han nog att ha några dagar, men han har redan ätit och druckit och det känns alltid bra för mig när sjuklingar vill äta lite.
 Vi ska byta bandaget rätt ofta och jag vågar inte tänka på hur arg han kommer bli när vi ska peta på hans ben, jag sa till husse att köpa med sig en munkorg efter jobbet imorgon,  för byta bandage måste man bara göra fast det gör ont i benet.
 Veterinären berättade att den där nu borttagna sporren kan växa ut igen i normalstorlek, vad det nu ska vara bra för? Eller bara växa ut till en liten sporre eller aldrig komma tillbaka. Ska ju bli spännande och se hur det blir…
 Den där stunden när Watson kom in i hallen och vi båda låg på golvet och gullade oss är guld värd. Tänk så mycket kärlek man kan känna för sin hund och för att inte tala om all kärlek jag får tillbaka. Ni skulle ha hört honom prata och beklaga sig över den nöd som husse ställde honom i när han övergav honom imorse hos veterinären. Skitgubbe tyckte jag att han sa helt klart… för att inte tala om att det var husse som kastade bollen som Watson försökte ta när han spräckte sporren mot dörrtröskeln… tja, husse han ligger nog lite dåligt till även hos matte som har varit sur för det där med bollkastningen och tjatat om att han kommer att göra sig illa till slut. Varför får man alltid rätt i sånt där tråkigt?
 
 

4 thoughts on “Sjuklingen hemma igen

  1. ninnibeth skriver:

    Jo, visst är det roligt att ha rätt; fast det där ”Vad var det jag sa” kan ge en besk eftersmak ibland… 😦

    Hoppas att han läker väl & kan ”förlåta” er båda… (((kramar)))

  2. Sabina skriver:

    Hejsan,

    Gud vad tråkigt med operation och tratt. Brukar inte uppskattas särskilt väl. Enbart denna veckan har mina fyrbenta lyckats få hjärtat att hamna i halsgropen ett antal gånger. Man kanske skulle ta och binda fast dem!?

    Ha det bra,
    Sabina 🙂

  3. znogge skriver:

    Välkommen hem Watson! Tur du slapp struten denna gång! Det är illa nog att du har ett bandage som ska bytas lite då och då. Jag har hört ett rykte om munkorg så se upp för sjutton gubbar fast det räcker nog om du ser upp för din husse. Har han en mystisk påse med sig hem så är det platt under soffan som gäller… Bara ett tips;-)
    Herr Hund

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s