Bloggande ljusbärare

                                                              ljusbarare.jpg

En ljusbärare viskade i mitt öra att det drar ihop sig…..

En annan säger; jag kommer och masserar din rygg…

En tredje ringer och gör mig glad, vi delar så mycket mer än hon förstår eller är det jag som inte förstår…

En fjärde ringer jag själv av längtan du goa KK

Ni är så många här som dagligen gör mitt liv värt att leva…

Klimakteriekärringen, Niki Glappkäften, Millanmill, ljusbärare av alla sorter….

Alla är ju så speciella på just sitt vis, idag tänker jag skriva om en läsvärd blogg som jag ofta kikar in till och trivs att läsa http://znogge.wordpress.com  Här finns värme och vardag med humor och lite djävlar anamma. Sen tycker jag om att hon skriver mycket både i sin egen blogg och i min. Det är alltid extra kul med de som bjuder på en snabb respons. Synd bara att du bor så långt bort… eller är det jag som bort långt bort? Tänk vilka hundpromenader du och jag kunde göra och gå där och lösa världsproblem.

Vad har vi mer för fantastiska skrivare här på vår blogg? Ni är så många och tilltalar olika delar av mig. En kvinna med en tung bakgrund som skriver så att man nästan klyvs av den vassa udden är http://VendettanBettan.wordpress.com Men glöm för guds skull inte den raka underfundiga humorn och det stora hjärtat hon har för andra mitt i sin egen kamp. Läs och begrunda och tänk så kloka kvinnor det finns mitt i livets ibland vansinniga krumsprång.

Det finns en ljusbärare som är väldigt aktiv och hennes vardag är vi många som delar. Är jag lite tung och dyster så går jag gärna på besök till Gotlandsmoran Märtagreta  http://islanddragon.wordpress.com  Här får jag skratta och känna igen mig i hennes halvgalna vardag med unge som sover illa och gubben som inte fattar. Hon kastar oss runt i dåtid, nutid och framtid som den värsta OS gymnast, barren och ringarna är en enkel match för henne. Klok gumma och tur att det är nutid för var det dåtid så kallades hon häxa och kanske fick det varmt under fötterna. Vi sågs nyss i den stora hufudstaden på en fikapaus under hennes resa till sina föräldrar. Tiden gick fort och inte hann vi så mycket, men det gav mersmak.

Jag fortsätter en ny dag med fler bloggisar fina ljusbärare hela högen är vad ni är….

8 kommentarer på “Bloggande ljusbärare

  1. Håller med dig om att det är så många fina bloggar och bloggare i cyberrymden. Jag har svårt att få tiden att räcka till, så jag hinner inte läsa så mycket som jag vill. Om det är någon som får mig att skratta mitt i allvaret så är det VB. Det var så jag fastnade för hennes blogg. Hon fick mig att sitta och skratta högt framför datorn. En märklig känsla.

  2. Rosa… ännu en ljusbärare.
    Jag hör VB:s mjuka röst när jag läser hennes ibland riviga inlägg och det är märkligt, sån underfundig humor som den tjejen har. Smack bara rakt på och rakt in… härligt!
    Kramar till dig

  3. Tack snälla du för dina ord om min blogg! jag tycker alltid det är väldigt trevligt att titta in till dig och Watson! De kunde säkert morrat på en stund tillsammans!
    Kramar och stava på bra i dag!

  4. Visst är det väl så; många av mina allra närmaste vänner är cyberkompisar, och vissa har jag aldrig ens träffat…

  5. Jag har nog både haft det varmt om fötterna och trångt åt halsen i tidigare liv. Numera kan det bara bli lite ”hett om öronen”, när någon försöker sätta mig på plats, (fast, när jag tänker efter så händer det mycket sällan, för sällan kanske 😉 )
    Kram på dig, vi hann verkligen inte prata mycket, småbarnslivet känns fortfarande ovant för en medelålders tant som undertecknad, fråga Ninnibeth, ”Är du mamma eller är du mamma” sa hon när jag köpte korv åt dottern UTAN att ta servetter. Jag fattade INGENTING 😀

  6. znogge… idag är luftrören tjocka, den förbaskade astman ska väl larva sig med mig igen. Men jag ger inte upp här ska sprayas och duttas med allt som går…
    Kram så klart

    ninnibeth… tänker på alla brevvänner jag hade när jag växte upp. Att komma hem från skolan och hitta ett brev med lite blomrankor på och små glada dit ritade gubbar, gud så hög jag blev av lycka. Med brevvännerna var man väldigt nära och jag tror att det blir liknande med bloggvänner om man utökare kontakten med träffar och kanske mer privat kontakt på alla vis så blir det nog som det förr med brevvännerna. Jag tror ju att man dras till de energier man är i behov av och det är de man får kontakt med via bloggen.
    Kramis till tanten me hatten!

    Märta pärtan sötnos där… jag kan verkligen höra damen med hatten säga de där orden om mamman! Medelålders mamma och så får man en tös efter alla grabbar…klart hon blir bortskämd ungen, allas ögonsten.
    Tur att det bara hettar till mellan öronen då och då och du det är sällan även jag blir satt på plats. Undrar om det betyder att man äntligen har slipats av i kanterna och lärt sig något … eller lärt sig hålla käft? Det var frågan det?
    Många varma omfamningar till dig

Lämna ett svar till Niki Loong Avbryt svar