Nybakt

 Idag ska bacillerna vara döa så det så… men nu har jag nog några dagar kvar med värk i nacken, tinningen och över örat. Det lär vara segt att bli av med och i värmen vill det väl gärna bita sig fast. Jag börjar dagen med en Panodil för jag vill inte känna av det hela längre, jag vill bli frisk igen.

Helgen… den blev ju inte ett dugg som jag hade planerat, IKEA kan du glömma jag fick sitta här hemma med mitt ynkande med mig själv. Jag köpte Gateaus brödbok när jag var där i veckan och handlade bröd, den fick mig att dag 1 skålla en deg som igår dag 2 blev fyra härliga Snoilskylimpor, vilka lär vara deras mest sålda. Dottern kom som ett skott när jag ringde och sa att det fanns en limpa till avhämtning, sonen dyker upp idag och hämtar sin. Jag gillar att baka men är inte alls förtjust i att ha bröd i frysen, det bästa jag vet med bröd är när det är nybakat och jag bakar gärna nytt. Så ungarna får sina limpor bara jag får baklust…

Imorse åkte mannen till Tyskland för några dagar, jag både ser fram emot att vara lite för mig själv samtidigt som jag bävar för det när det gäller Watson. En hund ska ut fyra gånger per dygn och jag är lite för orkeslös vissa dagar, men klart att jag segar mig ut och lägger mig tidigare bara för att orka upp och ut med den fyrbenta när det är dags. Ikväll kommer dottern och hämtar Watte, han får gå ut med henne sista pinken och sova över hos henne, sen lämnar hon upp honom imorgon bitti ny pinkad och klar. Det blir bra för mig, då klarar jag resten. Denna vecka ska ju banne mig allt hända, idag ska jag till fotvården, imorgon ska jag till tandläkaren och få den där kronan på plats och på torsdag ska jag till njurkliniken för återbesök. Sen kan jag nog lägga mig och dö ett tag…

Den här infektionen har tagit mer än jag vill erkänna, i fredags när jag drog iväg och hämtade nytt penicillin och sen direkt ut med Watson när jag kom hem, fick mig att hamna i ett märkligt vitt ljus… jag hasade mig fram till soffan och bara låg där helt borta. Svag kropp kan man nog lugnt säga, och jag blev lite förskräckt över att kroppen är så slut.

Nu utgår jag ifrån att detta är det sista jag skriver om den förbannade bihåleinflammtionen, den bara måste gå över. Aldrig har jag varit med om att ha skallebang så många veckor, inne på min tredje nu och jag är super trött på skiten.

Igår beställde jag garner till stickningar och jag blev helt till mig av alla vackra handfärgade garner och ser framför mig hur jag stickar mig igenom hela sommaren. Ser sockor i mass och sjalar i vackra nyanser sveva förbi i husbilen… ha ha ja, sån är jag. Räknar krasst med att ha ett ordentligt lager av sockor till den kommande vintern. Jag har ju redan börjat på ett par sockor och jag har redan hunnit med en hel del av repande… var ju ett tag sedan jag stickade, så jag håller på och värmer upp. Första sockan är i alla fall klar och ser normal ut. Återkommer med foto när de är färdiga…