I väntans tider

Nu är det på gång och jag känner hur mitt hjärta bara vill svälla av glädje och förväntan inför mitt första barnbarns födelse.

Jag har så mycket tankar i skallen att jag blir snurrig.

Tråkigt bara att Danderyds sjukhus håller sig med så usla läkare som den som mötte dem med misstro första gången de var inne. Jag blir så förbannad över att läkare kan få vara bäst fan de vill utan att behöva ta ansvar för sitt beteende.

Det blev en barnmorska som ställde allt till rätta, men det är ju så dåligt att det inte ingår en koll av hur folk är som ska utbilda sig till läkare. Empati kontroll borde de få genomgå, en del förlästa personer har ju liksom glömt det viktiga under alla studie år när de bara jagade högsta betyg i allt. Det viktiga är ju samspelet mellan människor, säkert hälften av allt helande sker om man har en läkare som ger det man behöver. Att möta en invandrad läkare med dåligt språk och kantigt sätt är ju så botten att man inte har ord för det, lika dåligt som om det är en infödd som beter sig. Att vara förstföderska och bli avfärdad är så grovt att jag darrar invärtes. Snacka om att åka hem och känna sig övergiven, här har vården varit efter henne hela graviditeten för att det är så viktigt men sen när man kommer till BB så får man en hink kallt vatten över sig. För att inte tala om hur förbannad sonen behövde bli för att de skulle bli trodda, en del läkare är nog den mest korkade yrkesgrupp jag har mött.

Även jag blev misstrodd av läkaren när jag skulle föda, inte kunde vattnet ha gått inte sa idioten. Jag sa att jag inte hade kissat på mig i 5 timmar vilket jag blev beskylld för. Men vad är det med läkare som alltid utgår ifrån att vi är så korkade, att vi aldrig känner våra egna kroppar, vi vet inte hur ont ont gör. Jag tror att vi alla har mött dem och visst kan de också få ha en dålig dag och visst kan de behöva fråga saker som låter konstigt för att fastställa hur det är på läget. Men vi vet alla hur det känns att inte bli betrodd att inte räknas när det gäller något så viktigt som vår egen kropp och vår egen kroppsuppfattning.

Jag har mött många jättebra läkare och tur är väl det, men det finns ännu lite för många som inte håller måttet och nu menar jag de som inte har lärt sig att umgås med andra. Varför finns det ingen instans som har koll på hur de under utbildningen funkar med människor. De kunde väl ha samtal med de som egentligen inte passar som läkare och se till att de fyller ut forskningssidan eller blir obducenter eller den typ av läkare som har minst med folk att göra.

Jag vill som vanligt hylla min egen husläkare, över henne dräller jag rosor och lovord, hon förstår det där med kontakten med sina patienter.

Men nu ska jag laga en rysk soppa som heter Bortsch som jag har längtat efter. Nu fortsätter jag att vänta in Tim …

Så här känner nästan farmor sig invärtes
Så här känner nästan farmor sig invärtes

22 kommentarer på “I väntans tider

  1. Tack ska du ha lite i förtid jag är ännu ”nästan farmor” har inte hört ett dugg och det är oroande tycker jag.
    Jag önskade så hett att hon inte skulle få en lång jobbig förlossning, men nu verkar det som om det har hängt upp sig på något vis.
    Snacka med pekfingret går inget vidare jag har samma problem har jag upptäckt men det bjuder vi på eller hur?
    Kram

  2. Nu kanske det är dags att gratulera till en riktigt stolt farmor?

    Jag håller med dig och som förstföderska är du extra känslig, har själv några starka negativa minnen från min första förlossning. Av en fruktansvärt otrevlig barnmorska, en läkare som inte riktigt kunde sin sak. Från andra förlossningen fick jag uppleva hur de behandlade förstföderskor och reagerade starkt.

    Hoppas att jag snart får läsa om och se underverket här på din blogg.

    /Margareta G

  3. Nu måste det väl ändå vara klart…
    Grattar inte förrän jag vet.
    Måste ändå kommentera läkardiskussionen. Som yrkesaktiv i just det aktuella yrket kan jag skvallra om hur det går till i ”urvalet”
    -Ingen som klarar tentor och andra minimikrav kan i princip sparkas ut från en universitetsutbildning.
    -Det finns en sk lokal antagningsnämnd som tar in studenter genom interjvuer, tester osv. Tyvärr är intervjuerna endast till för att hitta studiemotiverade personer, inte de som har empatisk förmåga. Antalet examinander i förhållande till antagna studenter är det som räknas (empatiska personer förväntas avbryta studier i högre utsträckning kan man tro).
    -I princip råder det läkarbrist i Sverige, vissa vill öka studieplatserna och utbilda fler. Jag tror inte man kan bibehålla kvaliteten som redan nu naggas pga för få praktikplatser. Alltså, dåligt empatiska läkare eller inga läkare??
    -Träning i patientkontakt har de senaste åren införts på Svenska läkarutbildningar redan tidigt i utbildningen, vilket kan tala för att framtiden kan se bättre ut, faktiskt.
    Satt själv på sjukhuset i natt med ”svärmor” som fick stroke, 63 år. Hon och vi anhöriga blev mycket väl mottagna och hon kom snabbt till behandling. Så kan det också vara som väl är.

    Stenis ..Jaha är det så det går till och du ska ju inte själv ta ill vid över mina ord, jag tänker högt och generalliserar rätt ofta då när jag är i tagen. Men något borde gå att göra åt det hela, fattar inte att de inte sätter till fler utbildningsplatser om det är brist på läkare. Sen borde de ta tag i invandrade läkare och sätta dem i svenska kurser för språket är viktigt när man kommer och är sjuk, menar att man faktiskt behöver en läkare som jag förstår och han hör vad jag säger. Minns syrran när hon låg på Karolinska (lungcancer som hon dog av på två månader) en läkare hon fick kunde inte prata förståligt överhuvudtaget. Det funkar ju inte när det gäller så viktig information i en människas liv.
    Kram
    /Dr Stentorp

  4. Hoppas nu mittinatta när jag ska byta sovställe, att den lille har tittat ut och är en frisk liten krabat!
    Gud vad det ringde här sedan….
    Du är bar så underbar!

  5. håller mina fingrar och tår så här i gryningen (hah, om det vore sommar 😉

    Hoppas hon har en bra barnmorska!

    som tur är finns det många bra läkare, men, men nog märks det att inte alla är lämpade. Har även mött ett par riktiga kvastskaft genom åren. Ocn det värsta är att det tar så hårt när man redan är sårbar…

    nä usch och fy…

    nu återgår jag till att hålla tummarna igen!

    Stora kramen
    Cattis

  6. jag har tittat in hela långa kvällen igår, tittade in en kortis innan jag gick och la mig. Hoppas att allt gick bra för tjejen, vi som har fött barn vet ju att det inte är en dans på rosor. Men sen får man en liten bebis!!!! Gratta dom från mig, för nu måste det vell vara klart.

    Kram

  7. Åh, hoppas du blivit farmor nu, förstår att det är jobbigt att gå där hemma och vänta.
    Jag tog tre dygn på mig första gången, två och tre kom i ett huj, men lilla Tittililas födelse var snarlik första gången.
    Stor, stor kram till er alla!

  8. Många väljer nog yrket av andra premisser än att hjälpa människor.
    Man borde införa lämplighetstest, faktiskt på alla yrke. För bara att man gillar ett visst yrke betyder inte att man är lämplig att utföra det.
    Hoppas att det går bra för henne och snart är du farmor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s