Paradiset

I snigelfart, men äntligen är det klart på balkongen. Vi fick tag i självvattnande balkonglådor och köpte finaste jord och små penseér, mörkt lila och mörkt blå, står sig fint mot det nymålade Stockholmsvita. Nu är det bara de flortunna vita gardinerna som jag väntar på, posten tog nog påsklov rätt tidigt i år tror jag.

Vi har hjälpts åt, men maken har ju tvättat fönstren och donat med det tyngsta sakerna, jag fjuttar runt och pyntar, planterade blommorna och nu har äntligen pelargonerna fått ny speciellt jord att trivas i.

Imorse satte jag mig där ute i vårt paradis, strålande solsken, spegelblank vattenyta och sjöfåglar som skriar i alla dess tonarter seglandes förbi mig. I buskarna och träden håller resten av små fåglar serenad med trillande toner av alla sorter, antar att det mest lockas och pockas för att få bilda familj.

I påsk är många bortresta så lugnet har lägrat sig över nejden, jag mår som bäst när det är tyst, så tyst det nu kan bli när man bor i ett hyreshusområde och med den stora larmande staden tvärs över fjärden. Det är det som är så skönt när jag sitter på balkongen, jag ser staden och hör ett avlägset brus men slipper delta när tröttheten hänger på.

Ikväll ska vi till dottern på påskmiddag, hela familjen samlad och lilla marsipangrisen längtar jag efter att få krama på, nu har vi inte setts på en vecka så det är verkligen på tiden. Det är roligt med dottern som ger sig i kast med middagar och klarar det med glans. Roligt för att hon går i mina fotspår och gillar att ställa till med trevligheter och bjuda till. När jag tittar på bekantskapskretsen så är det inte många som orkar bjuda till på sånt. Om det är lathet eller kassa som styr vet jag inte. I vår familj bjuder vi till när det finns anledning att festa, att det sen inte har blivit så mycket att skryta med de sista 4 åren kan jag inte göra så mycket åt. Njursvikten och fibromyalgin tar sitt och det som blir kvar räcker knappt åt mig själv.

Men det ska väl bli ändring på det om jag får en chans. Blir nästan lite rädd när jag tänker på hur mycket jag vill göra om jag blir frisk, får nog lära mig att ta en sak i taget och fibromyalgin den sitter där den sitter, men den ska jag ge en käftsmäll så fort jag kan börja träna som en vanlig människa igen. Är helt övertygad om att man ska träna rätt ordentligt när man har fibromyalgi.

Sen kommer det tillfällen när man får skov och då ska man vila, men övrig tid ska man motionera.

Mötte en granne utan sin hund en dag och han passade på att hälsa på Watson som han aldrig kunnat då hans tik är så sotis. Vi stod där och pratade och han berättade att han efter många månader ännu höll på med en lunginflammation som aldrig verkar släppa taget om honom. Usch, så jobbigt förstod jag självklart, det här med andningen förstår ju en astmatiker. På något vis halkade vi vidare i sjukdomsträsket och jag sa att jag väntade på en njure. Hans min … tystnad och så ett generat skratt följt av; här går du och väntar på en njure och jag pratar om lunginflammation Det tyckte han var magstarkt …

Men jag sa som jag har sagt förr att var och en har ju nog av sin plåga och behov att ösa ur sig. Det är ju inte så att vi som är mer ”redigt” sjuka har monopol på att må dåligt. Fan man kan ju nästan dö av en kraftig förkylning, en sån kan sänka vilken stark bjässe som helst.

Sätter in en bild på balkonglådorna  20090210-005

 

12 reaktioner till “Paradiset

  1. Kändes fint att få komma in här idag, maggan. Så lugnt och harmoniskt. Det får faktiskt mig att börja tänka på det här med de fina stunderna i livet. För de finns ju faktiskt också, emellanåt.

    Själv har jag korta intensiva skov då jag sätter igång med sånt som jag blir glad av. Men sista tiden har det varit tomt på sådana. Jag blev i alla fall glad över att läsa ditt härliga inlägg.

    Önskar och hoppas att resten av helgen kommer gå i samma tecken för dig. Att träffa familjen över lite god mat, är också en källa till glädje och tacksamhet.

    Här får du stora kram från mig. En varm och innerlig sådan. Du har förmågan att tala direkt till mit hjärta och jag känner mig ödmjuk inför dig.

    Du är fin!

  2. Hej vännen.
    Så skönt att balkongen blivit klar. Nu kan du njuta av den rejält.
    Jag förstår nog hur den mannen tänkte. Man ser inte andras sjukdom egentligen. Man trampar på om sitt.
    Jag har börjat tänka som så, visst är det synd om mig när jag blir sjuk, men det finns alltid de som har det värre.
    Kanske en mager tröst egentligen.
    Jag tycker ialla fall att du är en stark tjej som orkar dela med dig.
    Ha nu en flott påskafton och NJUT.
    Kramen Synne.

  3. Jag håller med ovanstånde! Det är alltid givande att läsa hos dig! Du har liksom förmågan att hitta rätt ord på allt!
    Kram och grattis till balkongen!

  4. Hej och god fortsättning på påsken

    Vad fint du har gjort på balkongen. Blommor blir man alltid glad av.

    Ja det gäller att passa på med bakning och annat när man mår lite bättre
    och barnen blir så glada varje gång.

    Kram
    strömma

  5. Vad fint du verkar ha fått det på balkongen. Sitt där nu och njut av utsikt och fint väder.

    Håller tummarna för att din operation snart blir av.

    Kram

  6. å ni pysslar på ..vad fint det blev …härligt att sitta där å njuta av vårsolen förstår jag..ha en fortsatt fin påsk vännen ..kram

  7. Hej vännen.
    Såg din kommentar hos mig ikväll.
    Kan man nå dig på mail?
    Min får du här.
    sykkylven@msn.com

    Du och din sjukdom har verkligen fångat mig. En helt okänd människa som jag känner så starkt för.
    Hör av dig.
    Vi går en ny promenad i morgon. Du följer väl med?
    Nattakram Synne.

  8. Vill bara titta in och se att du har en bra påsk. Jag fixade en påskmiddag. Tycker om att fira helger. Mina barn är uppvuxna med det. Festlig och god mat vid speciella tillfällen och helger. Vi passade också på att fira dottern som blir 18 nästa vecka, men då är hon i Rom. Jag hade skrivit ett kort åt henne och när hon lästa så började hon gråta. Det kändes i hjärtat……. trodde inte det skulle vara så känsligt att bli stor. Det var ett kort med kärleksord. Mannen och jag har suttit på en filt i Haga idag och fikat. Igår gick vi i liljansskogen. Han är inte mycket för naturupplevelse min man, men han anstränger sig emellanåt, inser att nu är det mestadels han och jag, inte längre fyra. Han fick en 100% fast tjänst på musikskolan. Elever och lärare hade gått runt med en namnlista, så nu är en i land med andra ord. Känns bra. Hoppas du sover sött, nu ska jag gå och lägga mig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s