Känner främlingskap inför dagens mammor

986775tzovttkz7bTiden har en förmåga att slinka iväg utan att man inser att den har gjort det. Om två dagar firar jag två år här på Wp och jag trivs så bra här med sällskapet, om ytterligare några dagar fyller jag 55 år. Nej, det kan inte vara mig jag talar om … 55 år vart tog de vägen åren?

Kommer precis hem från blodprovstagningen, gick till ett fik med min fastande mage, satt och sneglade på folk som tog sin morgonkaffe. Tänkte dels på att våra vanor har förändrats så med åren, inte satt vi på fik vid den tiden för inte allt för länge sedan och det som verkligen är annorlunda är att mammorna sitter som gjutna i kafé stolarna med sina telingar. Från tidiga morgon och alla tider på dagen sitter de där och surplar latte, en kvinna med sin son mötte en bekant som undrade varför inte grabben var på dagis? Mamman svarade att de var hemma för att sonen hade ont i huvudet. 

Jag skakade på huvudet för mig själv och kände att jag inte riktigt känner dagens kvinnor, mitt eget kön. Den yngre varianten tar för sig och tänjer gränser som för mig är väldigt tydliga. Sjukt barn = vara hemma, möjligen gick man en liten promenad om barnet verkade piggare och ev kunde gå till skolan/lekis dagen efter. Men sätta mig på ett fik om jag var hemma för vård av barn, känns i min värld väldigt konstigt. För den delen att ungar i alla åldrar ska sitta där inne på fiket och hänga timma efter timma.

Den här generationens kvinnor som har så svårt med att vara förälder, de har de så slitsamt jämfört med alla tidigare generationers kvinnor. De måste ju upp och iväg på morgonen, lämna barnen, jobba, hämta barnen och laga mat. Tänk att de även har ett hem att ta hand om, städning, matlagning, tvätta osv. Allt sånt där som föräldrar måste göra vare sig man vill eller ej. Som förälder måste man sluta tänka på sig själv vilket samhället under en längre tid har formligen stoppa i halsen på oss att vi ska göra. Frukten av det är mer och mer övergivna barn och tonåringar som mår väldigt illa. Vi har tappat vårt vuxen ansvar i jakten på att fylla våra egon med egentid.

Tiden med de små barnen är verkligen en tid vi ska ta vara på, den går fortare än man tror och kommer aldrig igen. Det finns så mycket i barns uppväxt som inte går att forma när frånvaron av en vuxen varit allt för stor. Priset för barnet, den kommande vuxna är obetalbart, priset får nästa generation betala.

9 kommentarer på “Känner främlingskap inför dagens mammor

  1. 🙂
    Så BRA skrivet Maggan!
    Dina tankar är mina!
    Varför ska det vara så svårt för de nyvuxna att vara vuxna?
    Varför skaffa barn när man inte vill ta sej tid med dem?
    Varför ska allt vara serverat på silverfat för dessa nyvuxna idag?
    Egentligen är det ju facktiskt mye enklare idag än hur det var förr..
    Hm.. Stackars barn…

    Massa kramar på du blivande 55:a! 😉

  2. Jag vet inte om jag är en av Dagens Mammor, eller möjligtvis Gårdagens Mammor, men jag håller så väl med dig; orkar inte barnet vara på dagis så orkar det inte vara ute på fik & i butiker heller.
    Känns som om många vab’ar för att få en extra semesterdag och hinna med ärenden & annat – stöld både från barn & stat!

    1. Tycker att det låter som om du och jag är samma generations förälder när jag läser vad du skriver.
      Jag tänker mycket på det här med vilka signaler man ger sina barn. Ser att vissa har väldigt lätt att låta sina barn vara hemma titt som tätt för att det tar emot lite då och då i livet. I allas liv behövs en stunds paus ibland när påfrestningarna har varit stora, men att visa ungarna att man alltid kan smita från sin uppgift när det passar gillar jag inte. Man gör både dem och samhället en björntjänst. Men många, säkert de flesta är skötsamma vill jag tro.
      Kram

  3. Goa tankar du har, och alldeles rätta tycker jag.
    Man funderar mycket över dagens mammor.
    Varför all denna jäkt, istället för att ta det lungt
    hemma med barnen, de är små en så kort period i livet.
    Tänker på dig/ holm

    Nu får jag dåligt samvete när du skriver så fint till mig och jag som inte har hört av mig.
    Jag kan bara konstatera att jag är rätt upptagen av mig själv numera, blir trött så fort och drar mig för sånt som förr var en naturlig del av mitt varande.
    Varmaste kramen till dig

  4. Jag håller helt med dig om hur märkligt det har blivit med dagens föräldrar.
    När man får barn så vägrar många acceptera att livet förändrats och aldrig
    blir som tidigare och att man inte kan leva sina egna liv som tidigare.

    kram
    strömma

  5. Du har en förmåga att sätta fingret klockrent på sånt jag själv funderar på då och då! Egoföräldrar gör mig bara så trött….Fast jag undrar lite hur jag uppfattades när jag var småbarnsförälder? Det fanns säkert saker jag gjorde som de som var äldre tyckte var käpprätt åt pipsvängen. Men jag tog aldrig med mig sjuka barn på café eller till en affär. Eller lät friska småungar följa med på lågmälda konserter i en kyrka. Konsert hinner man gå på sedan, när ungarna klarar sig själva.
    kram på dig!

  6. Mina ungar var nästan aldrig sjuka som små. Inte skulle jag ha kunnat stanna hemma med ”sjukt” barn och sen gått på fik! Det fanns liksom inte på kartan.
    Något som jag också reagerar på, är att nästan varenda småbarnsmamma röker. När de är med barnet. Usch!

    Kram på dig, kloker!

  7. Jag håller med dig men vad så våra föräldrar om oss när vi fick våra barn? Dom reagerade säkert på saker vi gjorde och inte dom. Jag har också svårt för att se föräldrar sitta på fiket med sina sjuka barn då dom borde kanske vara hemma. Min son säger ofta idag när han har eget barn ”nej mamma det är inte så längre” kanske det är så att jag börjar bli gammal…..

    Jag tror inte att mina föräldrar tyckte så mycket om vårt sätt att vara föräldrar för vi var lika dem och deras sätt att vara.
    En annan vinkel på det hela är ju att den föräldragenerationen är den första som inte hade tid med sina barnbarn, de hade nog av sig själva och sin egen karriär.
    De unga föräldrarna nu sätter ofta sig själv i första rummet och det är det som jag tycker är så märkligt. Men det är väl så i alla generationer, vissa borde aldrig skaffa barn eller liten hund för den delen. De borde nöja sig med sina dyra väskor.

  8. Min mamma föraktar det nya föräldraskapet. Hon tycker det är helt galet att föräldrar behöver dagis/fritids åt sina barn och VABar så fort de blir sjuka. På hennes tid då fick (vi) barnen traska hem till kompisar om inte de var hemma… När (vi) barnen var små såg mina föräldrar till att jobba olika skift så att barnomsorgen sköttes så gott det gick.
    Det betyder att de inte sågs så mycket när vi var små och när vi blev äldre blev vi så kallade ”nyckelbarn” det blev jag redan när jag var 7 år. Jag fick spendera mycket tid hos andra barns föräldrar och det var knappast under kontrollerade former då jag fick smisk av bland annat en mamma…

    Så jag är inte så sugen på att säga att det var bättre förr. Men visst det är tråkigt att det finns föräldrar som utnyttjar systemet och dessutom tar barnen på café även om de borde vara hemma.

    Jag undrar ju ibland om barn som är hemma för att de tex har huvudvärk på morgonen, om det inte går att ge dem en tablett och ta dem till dagis/skola någon timme senare… måste de VABa hela dagen? Jag vet inte hur reglerna är.

    Jag är mycket ambivalent till kritiken du har Glimten, men jag håller med om att det vore bra om föräldrar tar större ansvar och omsorg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s