Lite gnäll

Idag har jag varit lite nedstämd mest för att jag har ont och blir så trött på skiten … har fått problem med båda handlederna, den ena värkte några dagar av en slags knöl som jag har fått på övre delen av tumleden. Sen har jag rester kvar efter en infart som har varit väldigt blå och liksom flutit omkring och nu svullnat precis där nålen en gång satt. Det gjorde så ont idag att jag la värmepåsen i frysen och kylde ner det hela. Alla ådror står ju ut som jag vet inte vad och så svullnaden runt själva handleden. Orkar inte riktigt med alla sådana där små skit saker som stöter till.

Tog min promenad till Metro tidningen vid busshållplatsen på förmiddagen  det slutade som förra gången med kraftiga ulkningar och så fick jag ”rusa” hem på toa och sitta där med kramper av en för häftig rotation på magen. Känner mig lite uppgiven när det gäller det här att gå sig starkare, men visst orkar jag mer idag, men priset är hela tiden lite väl högt som om jag ändå pressar mig lite för hårt när jag gör något och då gick jag som en snigel ute.

Jag lagar lite mat och bökar så gott jag kan, tog en stark värktablett idag för att slippa värken i såret en stund men den tabletten går hårt åt magen och hur jag en vänder och vrider på mig så verkar det bli något annat fel när jag söker en utväg.

Sa jag att jag satte mig och trampade 4 minuter på motioncykeln … det gick bra och var en början.

Nu ska jag lägga mig i soffan och slöa resten av kvällen, tänk om jag inte hade haft såret då hade jag spolat upp ett bad med skum och bara njutit av värmen.

9 thoughts on “Lite gnäll

  1. carin skriver:

    Jag hoppas att du tar det lilla lugna. Först ut och gå och sedan motionscyckel, men allvarligt en motionscyckel är du inte riktigt klok, nä du måste ta det lite lugnt.
    Kul att Rosita mår bättre.
    Jag hoppas att du hör av dig när man kan komma och hälsa på dig.
    Om du inte visste om det så har Anki fått en liten dotter berättade Carita för mig för ett tag sedan.
    Vi höres senare.
    Kram carin

  2. ninnibeth skriver:

    Man skulle behöva låsa in både dig & MärtaGreta! Ni är inte kloka nå’n av er! 😉
    Visst förstår jag att du vill komam igång igen; men skynda långsamt, du har hela livet på dig nu! 🙂
    (((kramar)))

  3. Kidneybönan skriver:

    Gnäll på du! Du ska se att det blir bättre och bättre undan för undan. (Lätt för mig att säga, eller hur? Det finns risk att jag får tillbaka det så småningom 🙂 ). Sköt om dig och ta det lugnt!

  4. Bettan skriver:

    Jag håller också med de andra, det är ju faktiskt inte länge sedan du genomgick en operation. Räcker det inte med att knata runt i lägenheten, bara att resa sig från liggande och sittande är ju en övning i sig. Jag förstår att du vill mer än du orkar, men försök att ta det lungt. Innan du vet ordet av så är du pigg igen ska du se. Det är faktiskt tillåtet att gnälla 😉
    Kram på dig!

  5. Helena Palena skriver:

    Undrade just hur Rosita mår? Jasså – blev hon mer uppsprättad. Undrar hur Daniel och hans pappa mår. Man kan ju tänka sig. Men där i hovet ska ju allt skina glatt och fint. Men under ytan. Ja, du kan ju förstå mer än jag. Som känner. Men hur lång tid tar det innan såret läker. Man törs väl inte ge några råd. Men du kanske skulle lägga groblad på såret. Först gasbinda och sen groblad.

  6. carin skriver:

    Jag pratade med min dotter häromdagen och hon tyckte att du lät som vanliga Maggan igen och det tyckte hon kändes jätteskönt, jag är benägen att hålla med tänkte inte på det när vi pratade sist.
    Håller med dom andra Rom byggdes inte på en dag och du får nog slå ner på takten lite grann.
    Nu måste du vila och samla krafter så att du kan vara Farmor till din lilla krabat.
    Det är urkul att ha barnbarn tro mig.
    Och det blir roligare och roligare när dom blir lite större.
    Elias som nu är två och har först nu börjat att prata lite är en riktigt liten buse ska jag säga.
    Han är en kopia av Emil i Lönneberga, Malin har en stol som han får sitta på när han har varit dum och jag kan säga att han springer och sätter sig där själv ibland när han har gjort något bus.
    Buketten du fick av oss kan du bara kapa lite vart efter, den står ganska länge.
    Kram Carin

  7. livsglimtar skriver:

    Kära vän blommorna var underbara och de kom så lägligt när de andra blommorna började tacka för sig.
    Tänk att alla som pratar i telefonen med mig utbrister att ”nu låter du som dig själv igen”. Det är ju härligt, sånt märker man ju inte själv men är man sjuk, svag, deprimerad så är det rösten som kan avslöja det hela.
    Barnbarn är ett ljuvligt kapitel som jag tror att jag ska dränka mitt liv med resten av tiden jag får här på jorden. Familjen och vänner hur viktigt är inte det, när allt rullar på som vanligt så inser man inte alltid vad som har dignitet i livet. Men efter några omgångars jävulskap så omvandlas ens tankar och man ser livet på ett nytt vis.
    Tack och lov att jag får inse det i tid ….
    Kram du goa vän

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s