Tro nu inte att det har snurrat till sig helt för att jag har en bild ifrån en kyrkogång. Men visst är bilden vacker och jag kan ibland sakna att jag inte har en kyrka väldigt nära som man kan sätta sig i och bara vara. Vi har ett kapell inte långt härifrån men det är inte kyrklikt som jag vill ha om jag skulle gå in och sätta mig en stund. På nyheterna igår sa de att det hade brunnit i en fastighet och de boende fick gå in i kyrkan och sätta sig så länge. Tänk att bo så nära en kyrka mitt i stan, det skulle jag gilla bara jag slipper höra klockspel tidigt på morgonen, det kan jag leva utan.
Känner mig så nöjd idag, har åkt buss fram och tillbaka från min gynekolog och det låter väl nästan som om jag har klättrat upp för Everest eller något sånt. Så skönt att träffa min gynekolog, hon är superbra och när hon säger att jag är frisk så kan jag inte annat än känna lättnad. Sa jag att jag drog ner på betablockeraren som jag åt maxdos av? Hoppas nu att hjärtat inte börjar slå för snabbt igen för jag mår himla bra nu fast mitt blodtryck ännu är för lågt. Tänk om det inte bara är själva blodtappningen som gör att jag mår bättre nu utan minskningen av de där tabletterna kanske är det som har gjort susen. Jag hoppas verkligen det.
Imorgon blir det ännu en tuff dag som börjar med blodprov och sen till sjukgymnasten för att komma igång med träningen.
Nu ska jag ut och slåss med stekpannan, stekt lax med creme fraishe med citronsmak, sallad så klart men sen får jag se vad jag lägger till.
Livsglimtar 
Vet du. När Anna Lind blev skjuten så uppmanades människor som ville att uppsöka gemenskap i kyrkorna i något radioprogram. Detta lät fint så jag stannade till vid vår lilla bykyrka där vi då bodde, trodde att om inte annat kan jag gå in en stund för stilla kontemplation. Kyrkdörren var låst, locked, kiini. Du anar inte så snopen jag blev och det kändes nästan som ett föräderi (nu överdriver jag liiite) mot mänskligheten i det läget.
För vissa kan kyrka ge det lugna ro som folk behöver! DÅ väljer jag personligen heller promenader och musik som ger utlopp för känslorna.
När jag var yngre bodde jag i en liten by där kyrkogården låg precis på promenadstråket. Det var verkligen trevligt att gå där och insupa allt det vackra och lugnet som infann sig… man kan ju inte hasta hur fort som helst på Körrgårn. Så jag förknippar alltid kyrkogårdar med något harmoniskt.
Hoppas du har det lika gott som du tycks äta, fisk är ju mums! 🙂
Visst är det vackert och rofyllt i kyrkan. Man kan sitta där och bara tänka en stund.
Men nu för tiden är ju alla kyrkor låsta.
Stölder och som här kyrkobränder har gjort sitt för att porten förblir låst.
Sorgligt.
Men du har ju klättrat uppför Mount Everest! Eller näst intill. Det du gjort är ju inget man gör varje vecka precis.
Så jag tycker du ska vara stolt över ditt bussåka ja….
Önskar dig en skön tisdag med lagon träning.
Kramen Synnöve.