Prosit

Snörvel och fräs

Redan igår kände jag mig svag efter turen med Watson, min väninna kom över och vi hade det väldigt trevligt under eftermiddagen. Senare på kvällen så var jag minst sagt irriterad över maken som denna höst/vinter har varit förkyld tre gånger. Men hur kan jag vara irriterad på det kan man undra, men tänk er en karl som aldrig är sjuk. Men just denna vinter när jag är extra känlig för infektioner så kommer han dragandes med den ena förkylningen efter den andra. Jag sa en dag att ”du lär väl inte nöja dig förren jag också är förkyld” nu har han lyckats med sitt nysande och hostande. Låter jag bitter och grinig så är det inget mot vad jag känner mig. Nog vore det skönt med ett eget sovrum så kan han ligga där och snora bäst han vill, kanske skulle jag klara mig då?

Tursamt har jag Watson hos hundvakten idag så jag kan hasa runt här i morgonrocken hela dagen. Jag har ringt sjukgymnasten och sagt att jag inte kommer imorgon och det gör mig också så grinig för nu vill jag vara där och kämpa på. Trot eller ej men jag har inte varit förkyld på flera år … jag fick ofta öroninflammationer när jag var mot slutet av njursvikten, men de bara kom utan förkylning, feber eller sjukdomskänsla, ont i öronen fick jag så klart. Öronen min svaga punkt på kroppen som visade sig när jag var som sämst, så det blev ju en del penicillin och massor av avsvällande otyg i både sprayform och tabletter.

Igår åkte vi ner till Willys och som av en händelse köpte vi många paket med näsdukar, vilken tur. Idag ska maken köpa näsdroppar och en sån där tub brustabletter med massor av vitaminer och mineraler, lika bra att proppa i sig, det som blir överskott kissar man ju ut och kanske kan kroppen suga i sig lite av något den behöver extra av just nu. Man inbillar sig alltid att det ska finnas en genväg genom snoreriet. Det finns liksom ingen förståelse för förkylning för min del, jag blir bara förbannad, har väl nog ändå med att ta mig upp till vardags.

Igår var marsipangrisen och hälsade på på dagis, det var inte första inskolningsdagen som jag trodde utan det blir nästa vecka. Så inatt vaknade han och spydde ner sig själv, sin säng och föräldrarnas säng och golv. NÄ, fy för dagis säger jag … vara där några timmar och sen är det dags direkt för sjukdom. Nu framöver börjar kämpandet med att överleva alla baciller dagis bjuder på … stackars barn.

Nu ska jag lägga mig i soffan och snora för mig själv.

7 thoughts on “Prosit

  1. Kidneybönan skriver:

    Så jobbigt! Hoppas att du kryar på dig snabbt! Och du – kolla innehållet i brustabletterna med din njurläkare innan du tar dem. När jag var på sjukhuset för transplantationen varnade de särskilt för att äta andra vitaminpreparat än de som skrivs ut av njurläkare.

  2. synne skriver:

    Men inget vidare att vara förkyld. Sitter med en dunderförkylning här själv. Hoppas du klarar dig utan hostan nu då.
    Den är så hemsk. Men jag är på bättringsvägen tack och lov.

    Det där med sjukdommar ja. Jag tror att under många år har vi vaccinerat oss, ätit tabletter och annat för att undvika förkylning, influensa och sånt.
    Det har inte varit så bra tror jag. Kroppen tål inte så mycket baciller och virus längre.
    Och man stoppar i sig starkare och starkare tabletter till slut.
    Jag tror att det är bättre och bli sjuk så kroppen bildar antikroppar för då tål man mera.

    Tycker så synd om Marsipangrisen. Sitt första möte med världen på dagis och så sjuk!

    Vitaminer på tub är inte så bra. De innehåller för mycket socker. Apoteket har vitaminer på burk. 100 tabletter i en burk för 89 kr. En om dagen. De är bättre. Eller gör kanske som Kidneybönan säger, hör med din doktor.

    Nu ska du inte bråka på gubben för att han blir sjuk hehe..
    Han kan ju inte för det. Men jag förstår din oro.

    Säger bara till slut, GO BEDRING och ta det lugnt.
    Kramen Synnöve.

  3. Smörbollen skriver:

    Åh, du får krya på dig riktigt ordentligt nu! Hoppas du klarar förkylningen bra trots allt. Förstår att du blir grinig!

    Jag har klarat mig än så länge, men har inte heller sett röken av maken sen i onsdags då jag bara såg honom genom vardagsrumsdörrens glasfönster. Vi chattar med varandra genom varsin dator här hemma. Tyngst är ju att jag på något sätt måste orka ta hand om allt i hemmet själv, men som tur är hade vi ganska mycket frysta matportioner undanstoppade i frysen så att jag slipper laga mat. Sedan får väl hemmet förvandlas till katastrofområde helt enkelt.

    Sköt om dig nu! Kramar om!

  4. anne skriver:

    Trist. Jag har inte heller mycket övers för förkylningar eller andra krämpor, knappt ens om de försöker däcka mig… Korkat, vilket jag med ålderns rätt har börjat inse.

    Ligg du och soffan du och använd nässprayen flitigt, så är nog det värsta överstökat under helgen.

    Marsipangrisen, är det det lilla barnbarnet? Jag ryyyyser av det du berättar. Jag är glad att våra barn aldrig utsattes för dagisinfektionerna, många menade att de då skulle krokna mest hela tiden när de väl började skolan, men se, så blev det inte heller. Antingen fick de bra immunförsvar genom att utsättas för normalt antal infektioner under småbarnsåren eller så har de bara bra gener, men jag tror inte att barn behöver genomgå kroniska infektioner för att bli friska vuxna.

    Sköt om dig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s