Napptjuven

Det bästa Watson vet är nappar han hittar ute

Han har roat många vuxna och barn som vi har mött på promenad. Här blundar han nästan men ute ser han varje förrymd napp.  När vi kommer hem så får jag lura av honom nappen med hundgodis. Känner mig taskig när jag tar den för han är så kär i nappar.

Idag var det fåglarna som fick den största delen av vår utetid. Jag hade gjort en frö och brödblandning som jag hällde ut bakom huset och hängde upp 6 bollar och en nötpåse i ett litet träd. Jag pulsade på och blev rätt trött, sa till Watte att du, nu blir det inte så mycket mer idag utan vi går hem. Gissa om han såg besviken ut … matte är ingen höjdare en sån dag. Men tur hade filuren för när vi kom nära vår port så dök hundvakterna upp på väg ut för en promenad. De sa att de precis hade sagt att det hade passat så bra att ta Watte med sig en sväng. Klart att han fick hänga med dem en tur, så skönt för honom och mig.
Jag har bakat ett surdegsbröd idag som blev väldigt gott, sen sov jag i soffan och har inte haft den där riktiga energin för så mycket mer.
Det här med att ha växt upp under 50-talet är något jag är glad för att ha gjort. Kan tänka på den typ av samhälle vi hade då och saknar en hel del, allt var verkligen inte bättre förr, men sånt jag saknar är det där naiva samhället. Mamma var hemma, pappa jobbade, tv var inte alls var mans egendom och radion satt vi som klistrade vid andäktigt lyssnade till radioteatern ger …
Det fanns tider att passa och man åt middag tillsammans, inget rännande ute om nätterna, hel och ren, ordning och reda var lösenordet för husmor. Det fick vi barn med modersmjölken som för mig var hemkokt välling vilket jag överlevde bra på precis som mängder av andra barn före mig.
Jämför med den hysteriska föräldragenerationen som nu föder barn, de vågar inte ens laga hederlig havregrynsgröt till sina barn. Man gör som reklamen/BVC? säger och ger en massa onaturliga gröt sorter och annat där allt är förenklat med mineraler och vitaminer för att barnet ska ”överleva”. Företagen lever högt på den senaste generationens oro för att inte göra rätt.
Sen måste det vara dyra saker för att de nya barnen ska överleva, inga ärvda plagg kan man tänka sig och första liggvagnen kostar som en lyxig utlandssemester som man får beställa och invänta flera månader för leverans. Snacka om lurade föräldrar … man vill så väl.
50-talet var en lugn uppväxt där det fanns tid för barn att vara barn, det fanns tid för tristess vilket är viktigt för det växande släktet. I det där att inte göra något finner man sig själv och sin inre ro. Idag matas de små marsipangrisarna med ständigt brus från allt de har omkring sig. Utan chans att hitta sig själva ska de ta in hela världen i sitt lilla liv.
De växer upp med mediabrus som tränger sig på i alla lägen, de kommer att ständigt ha lurar i sina öron och med tiden bli hörselskadade, mobiler, datorer alltid uppkopplade redo att finnas för alla som vill nå dem. Finnas för allt och alla men inte för sig själva. Aldrig en lugn stund, ingen promenad till skolan för föräldrarna skjutsar vart de än ska, ingen tid för att bara sitta där på en buss i ingenting för hörlurarna går varma. Tänker att de kommer att vara rädda för tystnaden, för att vara just ingenting det som gör oss människor hela kommer att skrämma dem. Tror att psykologerna kommer att få väldigt mycket att ta hand om med tiden.
Men klart att det kommer att gå men inte kommer det att bli som på 50-talet det är säkert. Nya generationer blir nya liv, men jag önskar att man kunde ge ungarna lite mer verklig och vettig undervisning i skolorna om livet. Lär dem laga mat, hantera ekonomi, lär dem mer om barnavård, tvätta kläder, hygien. Jag tror skolan har glömt allt det som är viktigt … man har väl tagit bort allt de behöver för att leva och förstå hur man får ihop det där dagliga livet. Inte har de väl matlagning, och allt som vi fick lära oss när vi gick i skolan? Får de byta en blöja på en docka under skoltid? Lära sig göra en veckomeny med näringsriktig mat? Tänka ekonomiskt? Bli upplysta om hur lurade de kan bli av snabba lån? Lärda om allt lurendrejeri som finns i samhället idag? Nej skulle inte tro det …
Nu ska kärringen gå och lägga sig, jag rotar in mig när jag är trött borde inte tänkta högt alls.

3 thoughts on “Napptjuven

  1. Znogge skriver:

    Man kan tycka vad man vill om då och nu men nog har vårt samhälle förändrats och det ordentligt! En del till det bättre och en del till det sämre…

    Men så söt han är med nappen 😉

  2. synne skriver:

    Nu får Watson kallas för Nappe tror jag. Så söt han var med den lilla rosa tutten i munnen. Eller smukk som det heter på norska.

    Ja du, jag växte inte upp på 50-talet, men på 60-talet.
    Tror som du säger att vi på många sätt och vis hade det bättre. Föräldrar som hade tid! Det var nog det bästa tror jag.
    Ingen stress till dagis. Hemlagad god mat. Man såg barnprogram när det gick några gånger i veckan.
    Man var ute och lekte. Man hade verkliga kompisar!
    Klart man gjorde sina fel, man slog sig bra när det skedde en olycka. Men man överlevde det med.
    Radion var viktigt även för mig under uppväxten.
    Man kunde nog inte föreställa sig vad som skulle komma när blev äldre. Men nog tror jag barndomsåren gett mig en bra grogrund till att bli en bra vuxen.
    Dagens barn och unga får inte en chans att ta det lugnt. De är datan, mobil, hörlurar och jag vet inte allt.

    Viktigt är som du påpekar med att ha tråkigt! Men säger man det till de i det yngre gardet blir det bara ilsk. Det förstår inte vad man menar…..
    Men att ha tråkigt föder ideèr. Inte kanske alltid så bra ideèr då. Men det är viktigt att de får bruka fantasin.

    Man kan nog sitta här och fundera i alla evighet men det hjälper nog inte. Det är framtiden det här. En framtid jag inte är helt komfortabel med. Men vi har nog inget val, än att leva i den.
    Det går nog säkert bra till slut.

    Ha nu en skön dag när du vaknar. Själv är jag uppe för jag kan inte sova. Tandvärken i tanden som det inte är fel på. Tror det är fantomsmärtor, men ska ta en telefon till tandläkaren iallafall.
    Kramen Synnöve.
    Hoppas du somnade till slut … jag hade problem att komma in i datorn på förmiddagen och sen har jag haft en vän över på fika och healing. Först gav jag henne sen var det min tur att få, så härligt.
    Kram

  3. Bettan skriver:

    Det där kortet måste du rama in på Watson, vilken härlig bild. Jag har setat och läst högt det du skrivit för min man. Det är klockrent vi hade precis diskuterat det där hur vi hade det som barn och när vi växte upp. Jämfört med våra föräldrars uppväxt hur dom slet för sin existens. En annan började med en liten sunkig lägenhet med lånade möbler köpte begagnad vagn när första barnet kom. Nu är allt klart när man ska flytta in ska allt finnas med, det ska inte längtas och sparas till något. En annan fick ju spara i evigheter till något man ville ha. Tror att man var lite mer rädd om prylarna när man hade kämpat för att få dom. Idag har ungdomarna lite svårt att ta det lungt det ska hända något hela tiden, som min mamma sa ” man måste ha det lite tråkigt ibland för att uppskatta det roliga ” det ligger ju någonting i det för har man roligt jämt så är det ju inte roligt till slut.. Jag är i alla fall glad att jag växte upp på 50-talet, hade inte velat missa det.
    Kram

    Precis så där var det när vi flyttade ihop, barn fick vi men dammsugare hade vi inte råd med. Jag sopade mig runt i lägenheten och skurade golven. Varje sak fick man verkligen spara för att få ihop till. Håller med dig i alla dina tankar.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s