En får roa sig själv

Man får roa sig själv bäst det går

Idag har jag varit till njurmottagningen och träffat en ny läkare, mycket sympatisk och framförallt humoristisk sånt gillar jag. Allt bara bra på den fronten och jag får nu pröva att trappa ner mina betablockerare, hoppas att jag slipper bli så flåsig när jag går ute efter tablett nedtrappningen. Min dröm är att det visar sig att jag kan sluta med dem helt, att hjärtklappningen bara hängde ihop med njursvikten.

Kom på att jag kan klicka först på blogginformation och sen på slumpvis inlägg, kommer då till ett eget tidigare inlägg, roligt att  läsa sånt jag själv har skrivit för 3-4 år sedan. Med ett inlägg om dagen så roar jag mig nu helt själv.

Igår när maken satte upp en ny gardin i vardagsrummet så hade fönstret nertill tappat allt kitt på utsidan, man ser rakt ut. Sen gick det inte att stänga fönstret utan att han lyfte upp det hela. Allt är bara skrutt med den rutan och som om inte det var nog så sprack fönstret. Så nu har vi en nytvättad ruta som ska bytas ut, jag har ringt förvaltaren, han har redan varit här och tittat, skulle beställa en ny ruta åt oss.

Jag har börjat planera inför påskafton, vi har bjudit ungarna med respektive och så min mamma och hundvaktarna. Det ska bli buffébord med en massa god mat. Pratade med sonen igår som genast undrade vad han skulle göra och ta med, tack ljuvliga unge som tänker själv. Dottern brukar vara likadan,  hon lär nog höra av sig när det närmar sig.

Kommer ni ihåg när jag skrev om att det var helt svart under trädet där vi matar fåglarna? Så här såg det ut … var en sjutusan till fågelfröhög.                                   Igår tog jag bilder på marsipangrisen Tim, sätter in några så får ni se så stor han har blivit. Ha ha slår mig på bröstet … kan själv numera sätta in bilderna och det är jag så stolt över.

 Tim hann med mycket på den stund han var här … äta nybakad mjuk pepparkaka, en banan och en näve blomjord smaskens. Tittade på bilder från när sonen var liten, de är verkligen väldigt lika varandra så inte är det brevbäraren som har varit framme här inte.

3 thoughts on “En får roa sig själv

  1. Kidneybönan skriver:

    Kul att du har fått träffa en bra läkare! Jag drömmer också om att få trappa ner betablockarna och bli mindre flåsig, fast för min del var det först efter transplantationen som det slog till. Jag skyller på kortisonet och hoppas att det blir bättre när jag får trappa ner dosen.

    Tim är fantastiskt söt!

  2. synne skriver:

    Håller tummarna, alla 10 för att det är transplantationen som gjort dig flåsig. Det kommer ordna sig. Jag känner det i magen.

    Så go han är lille marsinpangrisen. Undrar vad han kommer tycka om det smeknamnet när han blir äldre.

    Vet inte ännu hur det blir här i påsk. Får se om det kommer någon eller om vi blir ensamma.
    Det märker vi.

    Nu ska jag ta en tur upp till kudden.
    Trött efter besök, och födelsedag. Tror att det kommer nu efter begravningen med.
    Helt tom på krafter….
    Sov gott min vän.
    Kramen Synnöve.

  3. livsglimtar skriver:

    Synne så klok tanke, vad Tim kommer att tycka om sitt smeknamn som stor. Ha ha, så har jag aldrig tänkt. Men det kanske blir en skämmig sak för honom men nej, jag ska nog visa honom att det ligger eoner av kärlek i det smeknamnet.
    Grattis, tror jag såg på Facebook att du skulle fylla år, min skalle och komihåg är sig inte likt så Hipp Hurra!
    Men begravning, det har jag missat helt och hållet.
    Vila du på kudden och hämta kraft.
    Kram hjärtat mitt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s