Huller om buller eller hjärnsläpp

Hopp kan ses på en väldig massa olika sätt

I förrgår natt vaknade jag allt för tidigt, långt innan makens väckarklocka började snacka med oss. Konstigt det är ibland att man vaknar så där vid fyra tiden och skallen är fullproppad med tankeverksamhet. Oftast är det något som man försöker klura ut eller rent av klara av, men det är väl en okristlig tid att sätta igång med hjärnstormning. När makens klocka väl satte igång då var jag ännu vaken men vände mig och lyckades somna om för några timmar.

Fotot jag har inne idag är jag (kossan) mitt i ett hopplöst språng ha ha … Precis så där omöjlig kan jag känna mig nu för tiden, som om kroppen ännu inte riktigt är min och passar på att göra lite som den vill.

Sen var det som om resten av den dagen var på kant. Allt gick sin gilla gång men halvdant, kökspersiennen passade på att fastna ni vet så där med ena halvan halvägs upp för att snöret inte var som det skulle. Ok, den fick hänga på trekvart resten av dagen, sen ringde min bloggvän som skulle besöka mig, hon kunde inte komma för hon var på väg att bli förkyld. Då blev jag lite ställd för jag hade bakat och gjort mig till, men det går fler tåg för vår del. Sen somnade jag i soffan och var rätt slak under eftermiddagen när jag plötsligt slogs av att det är ju ikväll vi ska på kalas. Men klart att jag visste det, men min hjärna spelar mig ofta spratt nu för tiden. Jag rotade fram papper och tape för att slå in böcker och en film, bad maken på vägen hem köpa lite sushi för jag ville verkligen inte laga mat.

-Vi ringer på dörren hos födelsedagsbarnet som öppnar och tar emot paket och bjuder till så socialt trevligt. Sen strömmade kärleken mot mig från ”min andra familj”, den fd grannfamiljen, familjen buller och bång med mest pojkar/gubbar i alla åldrar. Men de kvinnor som finns i familjer går inte av för hackor, här finns det omsorg, kärlek och humor så det räcker och blir över.

Det var en underbar kväll att få sitta där och njuta av hembakt och mysigt sällskap, kan inte nog värderas. Vi kom fram till att det är över två år sedan vi var med på ett kalas, så visst förstår ni att jag njöt av att vara frisk nog för att delta igen. Yngsta grabben som föddes när vi blev grannar kom och slingrade sig upp i mitt knä och det var nog det finaste på hela kvällen. Åhh, han är så vacker och nu med två tappade tänder i överkäken så läspade han lite lagom när han pratade och det gör han som ett rinnande vatten, gud vad truten går på honom. Han bor i mitt hjärta precis som de andra pojkarna, men minstingen har en speciell plats.

Idag har jag varit iväg och tagit blodprov, kilade ner till fiket efter provet och tog en latte och en smörgås, njöt i stora drag. Sen upp igen till mitt möte med kuratorn, hon är vass, vilken tur att jag inte fick kökslådans slöaste kniv till kurator. Nu har jag massor att tänka på framöver, tänk bara så fantastiskt det är när någon trycker på en ”knapp” och man plötsligt inser saker eller ser saker helt enkelt. Nuet hänger ju så starkt ihop med förr fast man ska leva i nuet får man dras med det som var, släppa och gå vidare och det är så skönt.

Vi är väl alla mer eller mindre tillknycklade av det som var, det som har hänt skapar nya sätta att vara oss själva, men om vi inte ser det vi påverkas av då kommer det konstiga uttryck som man inte förstår sig på. Hänger ni med?

Man kan gå många, många år med osedda saker hos sig själv, men så händer det påfrestande situationer i ens liv som liksom skakar fram reaktioner som bara har legat i träda för att få en möjlighet att flyta upp. Inte fattar man ett dugg när man då får en reaktion för själva reaktionen hänger inte alls ihop med nutiden och ofta tänker man att man själv eller någon annan överreagerar ibland på en liten skitsak. Men det är då det undermedvetna har passat på att pysa ut lite gammal skit. Tål att tittas på och vridas runt för att lära sig något om sig själv.

Idag när jag väntade på bussen så kom det fyra dyra special Volvobilar med diplomatskyltar, de har en ambassad i husläkarhuset. En mörkhyad kvinna blev framkörd till porten och chauffören rusade ut och runt öppnade bildörr och port. Kvinnan bara gled förbi och in … jaha tänkte jag, vilket låtsasliv en hel del lever. Glider runt i sin tillvaro på andras bekostnad, inte nog med att de ofta kliver på oss andra, det är vi som betalar deras glidande liv. Tänk att vi har det så här 2010, vi behöver överheten för att buga inför. Kungligheter och annat sk adligt krafs som ska ha sina fördelar i samhället och vi går med på det. Samtidigt som vi säger att vi ska ha ett jämlikt samhälle, kyss mig där bak 😉

Läste en gång om drottningen som skulle göra ett besök och då behövde gå på toaletten. Då fick man stänga av den allmänna toaletten för andra tills hon var klar. Det var då jag verkligen kände att det här är inte klokt … undrar hur hon gör när hon går på toa som behöver total enskildhet? Ok, jag fattar att man som känd inte vill ha nyfikna Svensson sittandes i båset bredvid, tänk om Svensson hörde drottningen prutta. Men det hör vi ju direkt att sånt inte går för sig 🙂 Men i mig vaknade upprorsmakaren som talar sitt tydliga språk, jämlikheten vi slår oss för bröstet av inför andra länder är inte mycket att tala om.

Tänk bara när överheten ska hit och konferera … det är då de stänger av hela stan plus vägen från Arland till Stockholm. Vi andra kan väl inte ha något viktigt att passa? Va, kostar det samhället många miljoner varje gång alla blir försenade till sina arbeten pga överhetens gräddfil. Vilken cirkus som kommer till stan då och då, får kosta hur mycket som helst. Jämlikt äh.

5 thoughts on “Huller om buller eller hjärnsläpp

  1. anne skriver:

    Oj, du funderar och tänker verkligen på allt möjligt, inte undra på att du får ta tid av nattsömnen för att hinna med allt.

    Sv. Klart jag mördar fästingarna! Här ska ingen förökning ske om jag kan förhindra det!

  2. Synnöve skriver:

    Kan inte slut le, tänk att höra drottningen prutta haha….
    Undrar om det var nått liknaden här idag. För när vi kom med postbilen och skulle ner till Oslo i morse så var det stopp. En mc-polis spärrade av vägen så trafiken inte fick åka. Så kom det en hel hög med bilar, mc poliser och radiobilar….
    Undrar vad det kostar?

    Kan förstå att det blev en skön kväll trots allt. Ibland är det en sån vitamininjektion man behöver.
    Den bilden du har, jag är impad över kon som hoppar så bra där bredvid delfinen. Så se på det positivt hihi…
    Sköt om dig min vän i viken.
    Synnöve.

  3. pruddelutt skriver:

    Ja inte är det nå’n som stänger av trafiken när hastar från tåget till jobbet i Sthlm inte…..det är olika här i livet 🙂
    Roligt att höra att du mår så bra!
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s