Så var det dags för nya tag

Behöver väl inte säga så mycket …. bilden talar för sig själv.

Men nu är det nog … jag har en bok med GI-recept, menyer för 30-dagar så nu jäklar. Aldrig trodde jag att jag skulle kvala in i den högsta viktklassen … jag mår verkligen inte bra när jag tänker för mycket på det.

Idag har jag inte tänkt så mycket alls, la mig på britsen hos min hudterapeute och fick ansiktsbehandling som heter duga, massage av nacken, dekoltaget och övre ryggen.

Hallå så förbaskat varmt det blev på en gång! Jag vill ha en lååång sval vår inte kastas in i rena medelhavsvärmen så här snabbt. Min kropp gillar inte värme …. fast jag gillar solen och fint väder men lagom doser som svensk så är lagom dos ett bra mått för mig.

8 thoughts on “Så var det dags för nya tag

  1. Synnøve skriver:

    Japp, allt ska vara LAGOM. Det är liksom bäst det.
    Försöker jag med. Med GI, LCHF, Viktväktarna, ja allt du vill.
    Men si det går inte. Jag har gett upp.
    Får nog se ut så här.

    Gillar inte när det blir för varmt jag heller. Får heteslag om det går upp över 25 grader hihi.
    Så jag gillar den här halvsvalavarma delen bäst.
    Nu ska jag njuta kaffet.
    På verandan.
    I solen.
    Med katten.
    Grannens katt, fniss.
    Kramen.

    Även jag har prövat det mesta genom åren men så här mycket har jag aldrig vägt. Jag kör med GI men alla dessa kurer brukar ju sluta med att man tröttnar, det där tänket att man måste ändra om hela sitt livs ätande är så himla svårt. Lika svårt som att sluta med andra droger antar jag, bara att just denna drog är livsviktig. Jag har varit storrökare men slutade för över tjugo år sedan, envis som en gris så gick det till slut. Ska försöka tappa kilon, måtte bara min kropp bli lite bättre och inte fjöla runt med allt för mycket fibromyalgi för då blir inget som jag har tänkt.
    Om man tittar hur de äldre kvinnorna i sin släkt ser ut så får man en talande vink om sitt eget öde. Det bara är så för det här är saker man ärver både sitt sätt att äta och rent fysiskt.

    Du fick det nog skönt med katta på trappen idag …
    Många tjock kramar till dig

  2. Kidneybönan skriver:

    Jag vill så gärna bli av med mina påsdialyskilon, men jag har snarare gått upp lite efter transplantationen. GI funkar inte för mig, min mage blir helt konstig om jag inte får äta kolhydrater. Jag tror mer på en modifierad viktväktarmetod med mycket frukt och kokta grönsaker. Lycka till, men ta det lugnt så att inte fibron eller magen får spel!

  3. livsglimtar skriver:

    Jag äter grönsaker men inte alla sorter under de här första veckorna, jag har nog svårare med att inte få äta bröd. Jag älskar bröd i alla former men det hembakta surdegsbrödet tar priset.
    Det var ju samma för mig … när jag kom hem stod jag still i vikten i 3-4 veckor sen började kilona rasa på mig och hungrig var jag som aldrig förr. Nu har jag mer ordning på hungern, det värsta har lagt sig men nu sitter ju kilona där.
    Jag ska ta det lugnt klarar nog inte av något annat.
    Tjock Kram även till dig min vän

  4. Laijnen skriver:

    Usch vet hur du känner, för jag har precis så som livsglimatr skriver, lugnt de 3-4 första veckorna. Stolt som en tupp var jag. Tänkte detta var la lugnt. Vadå oroa sig för viktuppgång. Men nu f-n sitter de där, å hungrig som en häst hela tiden. Va f-n e detta. Har kommit fram till att jag med måste ta tag i detta. Sluta med allt sött, men ikväll höll jag på att riva ner hela skåpet efter nått att knapra på…hitta rostade majskorn…fick gå, nöden har ingen lag.

    Vi får kämpa på tillsammans
    Säger som de andra
    Tjocka kramar från mig till dig
    🙂

    Man måste skratta åt eländet, just den där stoltheten jag kände över att inte tillhöra de där stackare som gick upp i vikt av cortisonet. Sen kom fett koman och med den ilskan och uppgivenheten att man även ska behöva slåss med övervikten. Men jag förstår att det inte är något ovanligt då jag varje läkarbesök får tala om min ständigt ökade vikt till syrran som skriver vikt och tryck, men läkarna har aldrig brytt sig om ökningen och det har nästan varit en befrielse att slippa höra om eländet som jag inte verkar kunna göra så mycket åt. Mitt blodtryck är så konstigt från normalt till hopplöst lågt och då mår jag inte bra, vet inte heller hur jag ska göra åt det och läkarna säger bara att det är bra för njuren med lågt tryck. Hur jag mår verkar inte vara så viktigt … men jag ska beställa tid hos min bästa husläkare Louise så blir det nog ordning på mig hoppas jag.
    Igår låg trycket på 93/49 om det är normalt så vet jag inte vad som är normalt längre?
    Det som är skönt och stödjande i det hela är att veta att jag inte är ensam, så vi får väl kämpa på och du, jag som har varit så imponerad av dina långa promenader med hunden och tänkt att du lär ju inte gå upp i vikt. Där ser man cortison rår man banne mig inte på så lätt.
    Tjock Kram igen då!

  5. PaljettenQ skriver:

    *impad*… jag skulle inte klara mig igenom en diet, det är svårt!
    Jag var kraftigt överviktig för några år sedan och lyckades tappa allt överflöd genom att äta rätt tider på dygnet och inte fika sötbröd eller äta överdrivet med godis…
    Men att inte få äta kolhydrater? Näää, man blir ju glad av dem?
    Jag hoppas du lyckas hitta bra balans med din nya kost, det tar ju ett tag att vänja sig med nya vanor. Men det kan ju säkert vara roligt också, lära sig en massa nytt. Ha kul 🙂

    Jag äter kolhydrater kör inte ren Atkins utan en lättare GI variant med några frukter om dagen. Jag vill inte vara utan kolhydrater har bara tagit tillfälligt bort du vet spagetti, potatis och bröd och sånt, min tanke är att det med tiden ska in i min vanliga mat igen. Men jag måste ju gå ner först. Orka röra mig mer när jag blir lättare i vikt … låter så oändligt långt bort att få ner vikten, men jag ska verkligen kämpa denna sommar och se om det går att göra något?
    Kram

  6. Selma skriver:

    Tråkig biverkan av cortisonet det där. Jag menar bara det faktum att man behöver det gör väl att det är jobbigt nog. Inte behöver man gå upp i vikt också.

  7. Gun skriver:

    Vad bra gjort att bestämma dig för GI. Det måste vara svårt, men om du kommer igång och märker att det har effekt, så kanske det går bättre?

  8. Znogge skriver:

    Lycka till med att få bort kilona. GI skulle inte passa mig men många är ju väldigt nöjda. Det viktigaste är nog att komma igång. Se att något händer…

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s