Släkt var det här

Balkongbesiktning stod det på pappret som vi fick. Idag mellan kl 08.00-16.00 med början i min port och högst upp = hemma hos mig.

Oändligt segt var det när maken väckte mig i god tid … den tid som är som jobbigast för mig då kroppen är stel och knoppen helt borta, men upp kom jag, sen har jag väntat på de här förbannade hantverkarna som ska styra andras tid men aldrig själva håller en tid. Nästa gång jag får ett liknade papper ska jag ringa förvaltningen och säga att ska de in hos mig så är det klockan 14.00 som gäller punkt slut. Nu ska jag sluta bry mig om de som försöker styra mitt liv helt i onödan.

Helgen blev inte som det var tänkt både på gott och ont. Det onda var att jag inte kom iväg till 40-års kalaset, kroppen bara vek sig så maken fick åka över med vår present. Jag stickade de där turkos/svarta vantarna till födelsedagsbarnet och de föll i god jord. Tråkigt att inte orka vara med, de är en så trevlig familj.

Det goda var vårt första möte med makens syster och hennes man. Jag mådde inte alls bra för att åka bort men tog lite olika piller för att klara av det hela. Jag har ju redan blivit sjuk en gång när vi skulle träffas … så jag kände mig tvingad att ta mig iväg.

Men nu kom vi iväg och det var både spännande och roligt, nu planerar vi inför nästa träff som jag tänkte skulle ske när jag äntligen har det där försenade ettårskalaset för min njure. Ska bara vänta tills min 3-veckors kur är över och att jag har fått ett rent odlingsprov utan baciller. Då ska jag ha kalaset och bjuda nya syrran hennes man och två vuxna barn, kusiner till ungarna, plus alla de andra så klart som redan var bjudna första försöket.

Av makens syster fick jag ett fint guldsmycke med kedja efter deras mamma som dog i juni, jag skulle ha den för att det var jag som hade sett till att vi kunde träffas så där 31 år efter att jag skickade brevet till min makes mamma. Hon valde dock att inte ha kontakt, så brevet hittade dottern när mamman hade dött.

Sen har jag fått mycket kontakt med min danska faster som skickar trevliga mail och bilder från den delen av min släkt. Det blev väldigt mycket ny släkt plötsligt i vår familj och det har hittills bara varit ett nöje.

3 kommentarer på “Släkt var det här

  1. Vad märkligt och kanske spännande (?) att få ett brev efter att personen har gått bort?
    Jag skrev ett brev till min professor något år efter min utbildning och tackande och gav ett efterskotts-stöd till honom (elevgruppen var ”jobbig”) … Han svarade aldrig på det brevet och idag tycker jag nog att det var bra. Jag fick mitt sagt och han slapp komma med ursäkter. Han finns inte heller mer, men jag tänker på honom ofta.

    En kryapådigkram till dig Glimten!

  2. Hej!
    Här var det lätt att fastna och läsa 🙂
    Tack för besöket på min blogg. Jo, jag tror nog att jag rev till ögat med handduken och att det egentligen inte sitter något där.
    Hoppas att du inte behövde vänta alldeles för länge på de där som skulle besiktiga balkongen.
    Vad fint att få ett smycke i present efter någon annan. Då betyder det nog mer, inbillar jag mig. Jag har alltid fått nya grejjer.
    Ha en bra dag och på återseende!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s