Bättre sent än aldrig
… i barndomen tittade jag ofta i ett sånt, det var så magiskt att se hur bilden hela tiden förändrades av rörelsen. Idag tänker jag att livet är som ett kalejdoskop som av tidens flykt ständigt ändrar sig. Hela tiden är jag där i mitt genuina jag, men formen runt mig förändras ständigt. Jag anpassas, filas av och ner, men likförbenat är jag, jag.
Åren går, skinnet rynkas och tyngdpunkten tar ut sitt, mot jorden dras allt mot sitt slut. Men kärnan där inne är jag i mitt renaste koncentrat.
Niklas Natt och Dag bloggar om kultur.
My life My show, My dog, Enjoy
HÄR SKAPAS SAMTIDENS SJÄLVFÖRSTÅELSE
Ôm ymse händelser i varda'n
Lär dig sy personligt och lekfullt
Lev och låt leva
- och livet går vidare
TJYVTJOCKT
Livet på landet
Aspergers syndrome, bipolarity, photography, art, poetry.
– med Sissella Helgesson
min vardag, en bråkdel av mitt liv
Livet i Thézan-les-Beziers, Languedoc, Södra Frankrike
Livet på Udden i text och bild
& bamse
Din syfröken på nätet!
om mina dagar här och där
Smått och gott i vardagens labyrint
textil inspiration och om livet med en pudel
Livsglimtar 
Å vad fint inlägg Glimten, jag blev glad av att läsa det. Jag har haft en jobbig tid med mycket smärta och fick energi av det du skriver! Tack för påminnelsen av att kika in på jaget, för den finns ju faktiskt där, bara man tittar efter *KRAM*
Nu gör du mig så himla glad, att kunna med några ord lyfta någon annan är så fint att få göra, det mår jag så bra av.
Nu lyfter vi och flyger ut en tur med vår gemensamma energi.
Kram
Så väl du formulerade dig. Mitt i prick.
Kram
det var en vacker symbolik för tidens och formens föränderlighet och förnyelse….Kramis humlina
Inte mådde jag ett dyft bra av blodets tröga tröghet….men det gick till sig efter ett lite längre tag. Åderlåten blev också jag…men var säker på att inget kan bli kvar i samma tillstånd. Vid första tappningen kändes kroppen så lätt och skön när blodet kunde flyta lite lättare igen. Önskar dig en finemangfin kväll