Vill prata med famom

Var igår över och träffade Marsipangrisen, det är så mysigt när han sätter sig nära i soffan och som av en händelse lutar sitt rara huvud mot mig då och då. Vi hade med en tårta för att fira Fars Dag …

Han Marsipangrisen hade blivit dålig under natten, vaknade hela tiden och hade feber när vi kom, så ännu en förkylning.

Imorse så ringde telefonen när jag satt och drack te … ”Han har tjatat hela morgonen om att ringa famom” sa sonen. Klart vi pratade … gud så truten går på honom, jag blir himla full i skratt för han säger så mycket utan att säga ett ord rätt. Men man hör riktiga ord här och där, så lite fattar man vad han håller låda om. Han är en glad och pratig unge vilket betyder släkt med mig och det kommer att glädja mig till dödagar, ha ett barnbarn som gillar att prata samtidig som han är glad. Inte behöver han vara glad hela tiden, men det underlättar att ha den läggningen.

Tror jag är på rätt väg med att ta de flesta medicinerna före sängdags, allt för att slippa lågt blodtryck. Jo, det är fortfarande för lågt, men jag tror att jag mår lite bättre överlag.

Idag regnade det rejält när vi gick vår tur, har en granne med hund som pratar hål i skallen på mig när han får syn på oss. Visst är det trevligt att prata med folk när man går där och luftar sina hundar. Men han är en sån som käften går på oavbrutet och han är helt immun mot de där vanliga signalerna vi alla delar med oss av när vi vill avsluta ett samtal och gå.

Jag har testat allt möjligt på honom, även överdrivna signaler men inget går fram. Till honom får man helt enkelt bara börja gå mitt i en mening för det tar aldrig slut och så säger jag redan på väg att jag måste kila vidare. Det är inte ofta man träffar folk som är så där totalt inne i sig själva och där meningarna aldrig tar slut. Ska jag säga som är duktig på att prata .. 🙂 men jag är väl medveten om när folk vill gå, det tror jag de flesta av oss är.

Efter en helg med sällskap av maken så mår jag faktiskt bättre, det var en redig deppardag sist när jag skrev. Men nu hoppas jag att det ska bli en mer normal vecka. Watsons sår har läkt igen med stor omsorg från husse, här har shamponerats med bakteriedödande, smorts med kortison och bandagerats varje dag. Redan på lördagen hade det mesta gått ihop av såret, som en krater var det först och blödde rätt mycket under fredagen. Men nu ser det helt ok ut och veterinären som varit bortrest och hade sin första dag idag har ännu inte hört av sig och det är helt ok för vår del eftersom vi lyckades läka det hela. Nu får vi se hur lång tid det hela håller, fortsätter det så här så måste de operera bort den där hårsäcken som växer fel på honom.

Nu ska jag ut i köket och snacka med lammkorven … något ska vi väl ha till den och det har jag inte klurat ut ännu.

5 thoughts on “Vill prata med famom

  1. Znogge skriver:

    Vi har en liknande pratkvarn här i närheten så ibland känner vi oss tvingade att välja en annan väg… Bara för att slippa fastna. Inte klokt men så är det. Ja, du vet ju 😉

    Kram

  2. PaljettenQ skriver:

    Jag stöter på en pratkvarn ibland på hundpromenaden jag också… Jag försöker säga att jag bara är ute en snabbis och måste skynda mig. Men hon pratar fast en i marken och hon är värre än epoxylim. Så ganska ofta måste jag bra gå och jag hör henne pladdra en bra bit innan hon ger upp.
    Märkligt att hon inte ger lite andrum, för hon verkar inte kunna lyssna på vad andra utan behöver hela utrymmet själv.
    Klia Watte bakom örat från mig!

  3. Synnøve skriver:

    Pratar din mat?
    Måste ut och höra om vår prinskorv pratar…
    Vet han piper och tjuter i stekpannan då. Men vem sjutton skulle inte göra det i en varm, full med smör i stekpanna?

    Skönt att Wattes tass är bättre. Hjälper det med en operation så gör den. Om det inte är för kännbart.
    Men det måste väl vara bättre än att gå så där. Stackars Watte.

    Undrar om din granne har en släkting här?
    Möter en kering ofta när jag går ut. Hon pratar, pratar och pratar, viftar med sina stavar så Erri blir helt konfys…
    Till slut så är det bara att gå….

    Det är kul att föra samtal med de små människorna.
    Blev hämtad igår av en liten grannkille på fyra.
    Hans pappa satt i bilen.
    Älgjakten är slut här nu, så de ville ha bild på jaktlaget och lite på älghuvudena.
    Lillkillen kommer in, säger åt maken som var där nere att ”Det är allvarligt bråttom, Synne må komme och ta bilder på älgarna.”
    Så det var bara att klä på sig och följa med….
    Jag älskar barn.

    Ha nu en skön tisdag min vän.
    Ta vara på dig. Det finns bara en av dig.
    Kram Synnöve.

  4. Bettan skriver:

    Åh vad mysigt med barnbarnet, tids nog kanske jag också blir kallad famom. Gissa om jag längtar det är bara 11 veckor kvar nu, spännande och få se vad det blir. Jobbigt med sådana som inte vet när man ska sluta snacka. Det måste vara skönt att Watsons tass är bra och att du mår lite bättre. Fortsätt så tycker jag.
    Kram på dig 🙂

  5. Livsglimtar skriver:

    Det ska bli så kul att höra dig gå in i rollen som famom …
    Idag ringde veterinären och blev glad när vi hade lyckats få såret att läka. Nu är det bara att hoppas att det inte händer allt för snabbt igen.
    Kram 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s