En riskaka i örat

Nu är det varmt så det räcker och blir över … jag svettas och svindeln tar mig när jag reser mig. Promenaden med Watson blev inte alls som jag hade tänkt mig, han är som en ko och vill bara beta grästuvor mest överallt. Jag som vet hur det slutar drar i honom och bannar honom, inte bryr han sig och slut blir jag för det är en stark rackare att dra omkring med.

Så får han sin belöning med en uppkastning och jag bara avskyr de där förbaskade tuvorna och ni ska inte tro att han äter vad som helst, en speciell sort är det som duger. Så när vi kom hem droppade det från håret bak på mitt huvud, det är sjukt för att vara min kropp, jag som aldrig förr svettades som alla andra. Sen får jag ligga och bara försöka sluta svettas …

Förr gick helgerna så snabbt nu tycker jag att varje dag går i raketfart. Igår var vi till Ikea och handlade ny säng till marsipangrisen, det blev en snabb tur runt för att rycka åt oss det vi behövde, en snabbfika och så hem. Tim tror att han får springa fritt på Ikea men det kan han glömma för så snabb som han är skulle han med lätthet gå upp i rök. Han är fena på att manipulera pappa sin, farmor är lite tuffare … låt han skrika en stund vem bryr sig, vi bestämmer att han ska sitta i barnvagnen?  Men pappan orkar inte alltid hela vägen ut och inte vill jag banna honom för det, inte är det lätt att vara ensamstående och alltid vara tillgänglig för sitt barn, finns gränser för vad man orkar. En sån där nagelbitar stund är väl när ungen vrålar på allmän plats.

Väl hemma satte sonen ihop sängen och bäddade med fint nytt påslakan med bilar och motorcyklar sånt som Tim jublar över att se … men se det gick inte alls han skulle ha sitt gamla täcke och kudde. Inte mycket att bråka om men visst är de knasiga ungar ibland. På tal om knasighet så hittade jag vad jag först trodde var en sten i Tims öra, den låg där så fint i det yttre örat. Efter en stund insåg jag att det var en bit av en riskaka … en sån som är smaksatt för det luktade riskaka om den. Den som spar han har tänkte han kanske eller så tänkte han inte ett skvatt.

Igår la jag in en isbitsplastpåse i frysen så att jag till idag har fått fina isbitar till mitt iskaffe som jag sitter och slurpar i mig, inte dumt alls.

Nu ska jag vila en stund ska hämta Tim senare och ha honom på middag och ett tag på kvällen. Imorgon bär det iväg till njurläkaren på besök och provsvar …. maken kör mig dit men hem ska jag ta mig själv vilket jag oroar mig för, kommer vara helt slut när jag väl är hemma igen. Den här veckan blir inte nådig … vi ska vara barnvakt på torsdag kväll och fredag ska jag till ögonläkaren och kolla den där skelningen så att jag kan få nya glasögon, därifrån ska jag också ta mig hem. Det var den här veckan och all övrig tid kommer jag att vara urlakad, oförmögen att göra ett skvatt. Watson ska som tur är få vara hos sin hundvakt de dagar jag ska bort. Så att jag kan lägga mig och sova så fort jag kommer hem … ska fråga min njurläkare om jag kan få sk sjuktransport=taxi dit och hem var tredje månad så att jag slipper oroa mig för att svimma på vägen.

Jäkla ynk jag har blivit har svårt att verkligen ta till mig att det är mig det handlar om.

7 reaktioner på ”En riskaka i örat

  1. anne skriver:

    Det var många små som vrålade djupt ur sina små kroppar under gårdagens tågresor. Mest synd tyckte jag nog om föräldrarna för man kommer väl ihåg hur det var…Svettigt som f-n! Men visst var det synd om de små också, det var verkligen varmt och jobbigt igår.

  2. Bettan skriver:

    Som man har längtat till sommaren och när den väl kommer så är det för varmt. Det kan aldrig vara lagom. Man ska inte klaga sägs det men när man inte orkar något och bara sitter still för att svettas så lite som möjligt, ja då kan man inte låta bli att klaga.
    Jobbigt med dina svimningar, vad är det för konstigt? Hoppas att det går att göra något åt…
    Roligt med barn dom är ju som dom är, man ska ju inte tro att dom vill det vi vill, klart att han ville ha sitt gamla täcke..Dom är ju för sköna dom små liven…Kram

  3. livsglimtar skriver:

    Men vet du Bettan att jag tycker det är skönt att jag inte är ensam om svettningarna, som om det hela går lite lättare att hantera när jag hör att ni andra också lider av liknande saker. Då är det nog komplikationer som har med medicineringen att göra. Svimningar är lite överdrivet av mig att skriva, jag får kraftig yrsel ibland och då måste jag sätta/lägga mig ner för att allt ska hamna på rätt plats igen. Jag är rädd att jag faller i backen om jag är ute … har haft ordning på trycket sedan jag fick sluta med en tablett som jag hela tiden kände att jag inte mådde bra av. Jag menar att ha lågt blodtryck och så ge mig en blodtrycksänkande tablett som skulle skydda njuren efter operationen och sen inte verka informera de andra läkarna om att den tabletten kan man ta bort rätt snabbt. Sista veckorna har jag varit snurrig och har haft väldigt lågt blodtryck, kollar mig själv, har en bra blodtrycksmanschett. Satt här en dag och läste när jag sittandes trodde att jag ska svimma, hasar iväg till soffan och tar trycket .. det övre var 92 och det undre 54, då är man inte så uppkäftig. Sedan den dagen har jag varit snurrig mer än vanligt och jag vet inte om det är tex en virus eller vad tusan det nu kan vara? Sånt oroar mig när jag ska åka iväg själv …

    Spännande med kycklingarna … jag väntar på första bilderna, är det mormor du blir
    till dem eller kör du farmor tvärs över?

    Kram

  4. Bettan skriver:

    Som man har längtat till sommaren och när den väl kommer så är det för varmt. Det kan aldrig vara lagom. Man ska inte klaga sägs det men när man inte orkar något och bara sitter still för att svettas så lite som möjligt, ja då kan man inte låta bli att klaga.
    Jobbigt med dina svimningar, vad är det för konstigt? Hoppas att det går att göra något åt…
    Roligt med barn dom är ju som dom är, man ska ju inte tro att dom vill det vi vill, klart att han ville ha sitt gamla täcke..Dom är ju för sköna dom små liven…Kram

    Men jösses vad lågt tryck…Vad har du för manschett, jag funderar på en ny, jag har ju haft min ett tag…
    Det där med kycklingarna höll på sluta med en ende i förskräckelse. Janne har ju plockat bort ägg i tron att de andra har lagt dom i hennes rede. Mina märkningar har tydligen gnuggats bort. Men två ägg är det kvar och dom andra ska få behålla sina vartefter. Summan av kardemumman blir ju lite längre väntan. Så fort det blir något lägger jag upp bilder på bloggen… Jag blir nog mormor då för dotterns katter är jag mormor åt, det gäller bara att hålla isär det, jag har redan sagt fel till Lisa ett par gånger, men men dom vet att jag är världens vimsigaste morsa och tur är väl det….Ha det gott och hoppas det blir svalare snart 🙂

  5. livsglimtar skriver:

    Inget är som väntans tider …
    Klart inlägget ska vara kvar.
    Jag är synnerligen vimsig kallar mig både farmor, mamma och matte när jag pratar med Tim. För den delen brukar jag kalla sonen för Watson och Watson för sonens namn, så kan jag dribbla runt med halva släktens namn innan jag har sagt rätt … irriterande minst sagt.
    Min blodtrycksapparat heter Braun har några år på nacken, jag har haft med den med till njurmottagningen och kollat att den visar samma som deras manschetter gör. 😉

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s