Snörvel, host

Efter tre dagar i tystnaden på landet blev jag hämtad av maken, inte för att tystnaden tog kål på mig utan för att en förkylning drabbat mig.

Första rejäla förkylningen jag har fått på massor av år så inte borde jag klaga men klart jag gör. Sur blev  jag som ville mysa för mig själv på landet, på ett vis var det skönt att vara helt borta från allt. Jag njöt av tystnaden …

Nu regnar det redigt och ingen är gladare än jag för både blötan och svalkan, har inte gjort ett dugg nyttig mer än att ta hand om mig själv. Idag tittade marsipangrisen in den stund sonen gick ut med vår hund, lillgrisen är hemma väldigt förkyld, tror han blev smittad av mig i helgen. Direkt såg han att jag hade en ask med eucalyptus tabletter de där osötade från Läkerol är både mina och grisens favoriter. Jaha har farmor köpt till honom var hans första ord … kan jag få en palett sa han sen och log. Jag började skratta och sa att det heter tablett, så skrattade vi tillsammans …

När han kom räckte han fram en fröpåse som han har fått från Bamse Tidningen … vi ska så hans frön på landet och hoppas att det blir morötter. Tänk så fantastiskt det är att följa ett barns utveckling, allt som ska till för att förstå världen.

 

3 thoughts on “Snörvel, host

  1. turez skriver:

    Usch! Drygt med en förkylning.
    Hoppas snörvlet är lite bättre nu.

    Och ja, det är verkligen ett privilegium att få följa ett barn från det att det föds och tills de är gamla och har egna barn osv.
    Allt de lär sig, allt de tar sig för. Roliga uttryck men även ett brustet hjärta, skrubbsår och besvikna blickar.
    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s