Från gårdagens perfekta väder med sol/moln och lagom värme till en dag i djupnande grönt med regnet strilande där ute. Önskar att vi hade denna typ av väder hela våren och sommaren, växlande, uppfriskande lätt att andas och leva i.
Makens efterlängtade marinerade färska fläsksida med svålen kvar blev en mardröm. Först en specialmarinad i flera timmar ”som krävde besök i affären” för att senare grilla fläsket i indirekt grillvärme i en timme. Han frågar om jag vill att han vänder svålen nedåt en stund för att få den efterlängtade frasigheten på den? Svar Ja!
Sen sitter han här och hänger, minns inte om det var hockey eller racerbilar han glodde på och jag säger, ”Kolla så du inte bränner köttet!” Men vad kan vara viktigare än allt som rullar, snurrar, skjuts, kanas, halkas, skidas, bollas, tacklas … Sen blev det väldigt tyst från bana fem med vidbränd svål och jag blev elak av bara farten. Att köpa speciella ingredienser, blanda, koka ihop, redusera, göra eget och grilla en timme för att bara skita i det hela på slutet. Jag fattar inte sånt.
Varför inte jag gjorde något? Det skulle han inte vilja, det var hans grej som han gick igång på som grillmästare.
Livsglimtar 
Hm … jag skulle också gått igång på det! … Karlar … 😉
Här är det mulet, men det regnar inte … inte än i alla fall …
Kramis
Nu när vi kom hem drösar ett tungt regn ner, på landet var det uppehåll.
Ajajaj, blev det havregrynsgröt till middag?
Han sa inte mycket mer än att han skulle skära bort svålen … den där fullständigt förkolnade svålen med fettrand, kvar blev själva fläsket och säkert en massa cancerbildade kolämnen hrmf 🙂 det smakade trots allt ok. Häpp!
Fniss, jasså grillmästaren har varit i farten?
Kramis
Blev inte bra alls hehehe 😉 Kram
Hahaha, typiskt karlar, dom kan ju bara göra en sak i taget.
Irriterande typiskt, han var väldigt tyst under middagen. Lite synd om honom var det men mest synd på maten.