Nu sitter vi ensamma

… kvar i kåken med städningen när en del av familjen åkt hem. Vi har haft trevligt och ätit otroligt gott, jag känner mig nöjd med helgen, framförallt med kramande på 9-månaders gogrisen som mest bara skrattar med sina två små pliggar i nedre käken. Jag har mosat potatisar med smör och blandat med sylta, imorse var han hungrig och gröten de köper smakar väl bläk, så det blev till att röra ihop äggröra med lite smör och mjölk, sen blev han glad igen.

Tystnaden nu är så givande, nu hör jag naturens ljud igen och jag tänkte i natt när jag gled upp ur sömnen och kände hur hjärnan gick på helvarv när den borde varit mest avstängd, då insåg jag att det påverkar mig att vara mitt i full rulle med vuxna och barn. Nu vill jag mest bara sitta här och göra ingenting, men det är bara att fortsätta städa.

Har det regnat på er i helgen? Vi har inte fått en droppe på oss, de två senaste dagarna har varit  halvsoliga, just nu är det  20 grader ute, maken målar det sista på första strykningen på kåken och grannens två katter turas om att sitta på nedre delen av tomten på jakt efter något som rör sig. Själv ska jag ta tag i badrummet, torka golv och skura av bara tusan och sist men inte minst byta handdukar, sen är jag nöjd.

 

4 thoughts on “Nu sitter vi ensamma

  1. Inger skriver:

    Åh, vi har haft härligt väder med ömsom sol, ömsom skugga. Suttit på verandans inglasade härlighet, 22 personer. Ätit o druckit…ja jag får ju ingen alkohol förtära, men tjuvsmakade Bengans rödtjut. Konstigt vad familjen växer från år till år! Barnbarn skaffar flick o pojkvänner, ungar föds i parti o minut…ja du är ju mitt i det.
    Ta det varligt nu Maggan, kroppen ska hålla!
    Vi far hem strax, läkarbesök, prover o behandling till veckan.
    Så tyst det blev då alla lämnade, nu hörs fågelsången igen, då inga nubbevisor skrålas fram.
    Kram på dig söstra mi❤️

    • livsglimtar skriver:

      Tänkte på dig för inte så länge sedan, hur det var med dig. Hoppas det fortsätter gå åt rätt håll, det glädjer mig att du har orkat med midsommarfestandet i helgen. Jag kan ju tänka mig hur det blir med tiden, med alla ungar, fästmöar och fästmän, barn och barnbarn s barn …
      Det blev så tyst när de åkte, men skönt samtidigt är lite trött nu men imorgon ska jag hämta T på dagis igen. Han vill så gärna vara hos oss och så blir det middag och sen hemkörd av farfar.
      Mitt goa hjärta ha det bra under veckans behandling. ❤ Största BamseKramen söstra mi

  2. Znogge skriver:

    Här har det dels varit kallt och blåsigt, dels regnat en hel del så sommarvädret lämnar en del att önska. Men som situationen är nu spelar det nästan ingen större roll för mig…

    Kram

    • livsglimtar skriver:

      Inget är sig likt när man plötsligt sitter där vid sidan av sängen i dödens väntrum. Jag satt där med min syster, så jag tror mig veta hur du har det. En inre stress i det ofattbara man hamnat i, en mor eller annan nära anhörig som snart ska lämna är så smärtsamt, sen kan man tycka att personen är gammal, har hunnit med allt … kanske skönt för en sjuk att få gå … så sant, men känslomässigt kan man aldrig hinna med eller sansa sig. Smärtan lever sitt eget liv, som om man vid dödsögonblicket dyker in i något som inte kommer släppa ut dig förren ett år har gått. Så kära, kära Znogge mina tankar och kärlek sänder jag till dig och din familj. ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s