Jag läser någons långa vänlista och inser att många av vännerna har slutat att blogga, någon har till och med dött.
I min vänlista på Fb har jag kvar en nära barndomsvän som hastigt avled och tidigare har två av mig väldigt kära wordpress vänner avlidit. Min avlidna barndomsvän på Fb har jag inte kunnat ta bort, som om hon på något konstigt vis finns kvar om hon inte tas bort. Men de andra har efter ett tag rensats bort, liksom vänner som har lagt ner sin blogg.
Hur gör ni med vänner som lägger ner sina bloggar eller rent av dör?
Jag kollar min bloggroll några gånger om året. Ser jag att någon inte skrivit ett inlägg på flera månader raderar jag bloggen ur min lista. Känner jag bloggarna bra, dvs har träffat dem IRL och har dem som kompisar på FB t.ex. Då meddelar jag där att jag tar bort dem från rollen för att de inte uppdaterat på länge men att jag gärna tar dem tillbaka då de meddelar att de åter är aktiva.
Så gör jag också, en kvinna frågade jag helt enkelt om hon ville ha mig kvar som vän eftersom hon aldrig skrev något hos mig, fast jag ständigt tänkte högt hos henne. Hon blev väldigt förvånad, hade aldrig varit med om att någon hade frågat så. Jag menar verkligen inte att folk måste hålla på och skriva hos mig hela tiden, men då och då gillar väl alla. Sen händer det saker i livet och det blir naturliga pausar, det får man räkna med. Jo, kvinnan jag frågade ville vara vän med mig och vi hörs nu lite då och då på ett trevligt vis. Jag har ett gäng vänner från förr som får hänga kvar oavsett om de skriver eller ej.
Kring bloggar har jag inte tänkt så mycket, men däremot känns det litet tveksamt med FB-vänner som ligger kvar trots att de inte längre finns i livet. En väninna till mig dog hastigt och högst oväntat i våras. Hon finns fortfarande kvar på FB och igår poppade hon upp med att hon gillade ett visst evenemang. Kändes litet scarry, som att man kan sitta där ”på andra sidan”, om det nu finns någon sådan, och trycka på ”gilla”-knappen. Igår på Karlavagnen, som jag brukar lyssna (somna till), tog de upp just detta om att avlidna ligger kvar på FB. Tyvärr gjorde jag just det, somnade, så jag vet inte riktigt vad man kom fram till. Får lyssna ikapp. Kram och ha det! 🙂
Meggie, verkligen läskigt om döda börjar kommentera på Fb. Då inser man hur mycket Fb styr saker där inne. Min fina Gabbis tar jag nog bort något år, men det känns verkligen svårt, barndomsvännen jag gick till skolan med och höll i handen, mjuka Gabbis händer, hela hon var som en liten hemlighetsfull norrländsk älva. Långt mörkt glansigt hår, sneda bruna ögon och höga kindkotor, lite lapskt över henne. Snällare fick man leta efter hon har varit mig så kär genom alla år vi inte alls har haft kontakt. Sen ordnade jag vårt första klassmöte, en lyckad tillställning där nästan hela klassen dök upp. Där reser sig min Gabbis och talar till mig och klassen som om hon aldrig hade gjort annat. Hon hade bytt land sedan många år och jobbade då i regeringsställning i det nya landet. Efter det fick vi kontakt igen och det är än idag ett under hur just hon kunde stiga så otroligt i graderna, hon var duktig i skolan och inte alls utan temperament tack o lov. Min Gabbis blev mamma till flera ungar, levde ett fantastiskt liv med möjligheter, stolt blev jag så klart, min Gabbis.
Det där med kommentarerna på FB är faktiskt tråkigt – för det är ju FB själv eller nåt slags automatik som gör att produkter ”gillas” av nån, och denna nån kan vara död. Jag har säkert också gillat saker och ting där utan att jag vet det.
Att få bort en profil från FB för någon som dött kan ju vara svårt om man inte känner personens lösenord. Att bara meddela FB:s ansvariga att någon dött och be dem ta bort profilen funkar kanske inte heller? Vet inte hurdana bevis dom behöver. Menar, har jag en fiende kan hen ju vilja jäklas med mig genom att meddela FB att jag dött och plötsligt är min profil borta. Ett mångfacetterat problem det här 🙂
Tänkte inte på de … som han Dalle sa.