Långsamt men säkert

… snurrar jag upp min yrsliga kropp efter blodtappningen, det brukar ta några dagar att komma tillbaka till ett bättre läge, nä inte fan blir jag någonsin helt pigg och frisk. 😉 På lördag gifter sig min son och jag tycker det ska bli roligt, men oroar mig samtidigt för min hopplösa kropp.

Bara en sån sak som att hålla tal är bara för mycket, fast det förväntas och vad finns kvar för mitt tal när maken har lagt beslag på barndom, uppväxt, roliga minnen, jobbigare minnen, hobbys och allt ett uppväxande liv består av. Inte sa jag något när jag fick läsa hans tal, blev bara stopp i mig. Men det är nog bara för att det känns så obestämt om jag ska förstöra hela vigseln och halva middagen med att vänta på just min tur att hålla tal. Ska jag ta nervlugnande och sitta lite avslagen i mig själv för att klara av det? Jaja, ni fattar ågren härjar fritt i mig om detta.

Att ta ut oro i förväg är nog det värsta man kan göra mot sig själv, varför lider vissa med mig så stort av detta problem? Hur många gånger har jag inte tänkt efteråt att allt gick ju som smort och klandrat mig själv som slösat med energi helt meningslöst.

Nu ska jag ta medicin, duscha, raka ben, vilket jäkla fanstyg att raka ben, gå ner och få en av mitt livs första manikyrer … det köstar på att bli tjusig till bröllop i mina år.

3 thoughts on “Långsamt men säkert

    • livsglimtar skriver:

      Åhh så skönt att höra, ibland behöver man få lite klapp på kinden och jag gillar verkligen dina inlägg. Jag kommer nog inte till Göteborg men jag tittar gärna in och leker lite då och då på din blogg. Kram

  1. surridurr skriver:

    Jag tycker inte heller om att hålla tav. Av tradition brukar det väl vara pappan som ska göra det. Fast inte är jag så traditionsbunden. Så på äldste sonens bröllop höll gubben och jag ett gemensamt tal.
    Du ska se att det kommer bli en bra fest. Såklart du är orolig. Vem skulle inte vara det? Din gubbe kommer väl att hålla sig i närheten av dig och hålla koll på hur du mår! Kram
    PS Har skrivit ett inlägg om att du skickade en hemvirkad disktrasa till mig. Tror jag skrev den i måndags, om du vill se inlägget.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s