hammocken där jag ligger och gungar tittande ut i spenaten som mycket snart kommer ligga i högar över hela tomten. Det har redan börjat rassla när vinden långsamt föser grenarna hit och dit.
Urinvägsinfektionen jag fick i söndags kräver ett klargörande urinprov, viktigt att veta vilken bacill som hälsar på så penicillinet blir rätt sort. Ringer njurmottagningen på måndag morgon som genast skickar en remiss till min vårdcentrals labb. Klockan är då 09.00 och min son lämnar in provet vid 11-tiden. Han frågar en personal om det går bra att lämna in provet?
Men se det gick inte han skulle ta en kölapp och sitta där med 6-7 personer före som alla skulle lämna blodprov. Då gick han in till en annan personal och sa att det var ”hans mammas prov och remissen finns inlagd”. ”Men visst sa hon, lämna in det där inne”. Det hör den första kvinnan han fick nej av, hon tar hans påse med provet, kastar det på en bänk och säger ”om det nu kommer fram”. Otrevlig var hon och sonen fick en konstig känsla, vilket han sa till mig.
Jag som har haft problem med labbet förr, de har kastat prov och gjort allt möjligt fel så att jag fått ta om proverna flera gånger fick en konstig känsla i magen. Ringde på tisdag till njurkliniken, inget provsvar. Ringer på onsdag ännu inget svar och ”ej skickat” var allt min njursyrra kunde hitta. Min läkare ringer och skriver ut penicillin som biter brett och jag ringer till själva vårdcentralen och inser att hon som sa Nej nog hade sett till att provet inte kom iväg, bara kastat det.
Vårdcentralen är fristående från labbet så de har inget med deras beteende att göra, de är alltid lika bra och proffsiga. Men receptionisten tar tag i allt och jag blir sen uppringd av chefen på labbet som vill prata med min son, få hans nummer.
De var chefen som sa till min son att det gick bra att lämna in provet, så det var bara två kvar att misstänka. Tänk att kvinnan som gjort det inte kunde säga att det var hon … Nej, min son fick komma dit och peka ut henne. Makalöst dåligt!
Man tar urinprov för att veta vilken stam av baciller som ska tas bort med penicillin, för en njurtransplanterad är UVI väldigt farligt om det inte sköts. Sen finns det ett globalt intresse av att inte använda penicillin i onödan. Jag tänker också på personen som kanske inte vill vara till besvär, som många äldre är, de ringer inte och kollar provsvar, kanske bara tror att hör det inget är det bra. Så hon tog sig rätten att sätta sig över allt och alla, hoppas de straffar henne ordentligt. Det är farligt med folk som tar sig rätten att strunta i rutiner inom vården, undrar hur många de tar livet av per år? Undrar hur många hon har varit otrevlig mot och kanske struntat i att skicka iväg prover.
Livet på en pinne.
Det är ju inte klokt. Såna borde inte få vara kvar. Hoppas du mår bättre i alla fall. Kram
Nog borde hon få gå, men nu för tiden är folk så skyddade att det krävs enorma saker för att de ska få gå. Facket brukar jobba extra bra på att de som inte sköter sig ska få vara kvar. Folk har mest rättigheter … på vissa ställen.
Så oproffsigt av dem.Jag menar hur svårt kan det vara med ett urinprov. Hoppas att det känns bättre nu.
Det är ok med mig, jag känner mig som en fågelholk gapande och undrande. Det var nog inte svårt bara hon som ville jävlas för att min son frågade en annan vilket råkade vara chefen som sa att det gick bra att bara lämna in. Det var hennes sätt att protestera, visa sin makt. Tur att det var min son som inte är rädd av sig och kan prata för sig, säga ifrån om det behövs.