Går förbi

den klängande blomman som hamnat på en pidestal, ser att det hänger grenar utan blad i virrvarvet som liknar en turban ovanför krukan.
Klart jag tar en sax och klipper lite här och där, snårigt av bara den följer jag de lövfria slanorna och inser till slut att jag har klippt av det mesta när jag virar upp slanorna.
Ok, vårens ”hårvård” blev närmast snaggen, men det växer ut snabbt.

Jag gör inte annat än ringer och fixar till mamma, känns just nu som om det aldrig tar slut. Eftersändningen av mammas post funkade dåligt, skulle bli bättre om de satte vårt namn på kuvertets klisterlapp, inte min mammas namn. Efter samtal, la de till C/O, inte ens för 600 kr kunde de räkna ut att de bokstäverna behövdes för att skicka posten rätt. Hur de nu menar att en eftersändelse ska se ut när ”från en person till en annan”, inte kan listas ut, fast man har skrivit precis från vem till en annan.

Läkarsamtalet för att få behövda papper skrivna till Färdtjänst å mammas vägnar funkade inte alls från början. Ingen läkare ringde upp fast det var avtalat redan förra veckan. Hela förmiddagen gick innan hon ringde upp efter ännu ett samtal till sjuksystern från mig.
Idag ännu ett samtal om samma sak till kommunen som ska skicka rätt ansökningspapper. Fotografi behövs … suck, undrar om hon har något äldre vi kan ta? Hon kan inte åka och ta nya fotografier för hon har ingen färdtjänst, behöver dessutom speciell buss för rullstol.
Framöver om färdtjänst beviljas väntas besök hos optiker och tandvård. Alla har jag jagat upp och pratat med, vilken optiker kan ta emot en rullstol, vilken tandläkare, vet inte säkert just det ännu.

TV-licensen gick inte att säga upp då jag ärlig som ett nöt svarade att ”TV:n ännu stod kvar i mammas tidiga boende” när hon frågade. Här krävs en annan kaliber av mänska än jag är, en som är van att ljuga för att få de av oss anställda att göra sitt och mitt jobb.

Minns Radiotjänst två utsända på mässa i USA, på en vecka var de med en halv dag på det de var skickade för att delta i. Men festa och vara bra på ars… det funkade bra hela veckan. Hoppas de har nyanställda (festprissar) chefer nu, det var ju några år sedan.

PRO, rollator, larmdosor, sladd och larmhalsband allt ska sägas upp på olika vis. Det ska lämnas hit och dit, mediciner hämtad av mig och lämnas till syster på boendet.
Ikväll ska vi över och fortsätta rensa hemma hos mamma.

Imorgon kommer barnbarnet till oss, jag har tänkt att han ska få laga middagsmat själv. Det tycker han är kul.

Sen på fredag på vägen till landet in till mamma och hälsa på. Dagen efter kommer dottern med man och ska hjälpa till och sprutmåla det nya huset på landet invändigt.

Just nu tar det liksom aldrig slut och jag har ständigt nya glapp och hål i skallen. Vi går in på Ica för att handla middag, på vägen ut med middagen frågar jag min man ”vad ska vi äta till middag”? Det är stadiet på min utmattade hjärna av stressen att fixa och fixa, fast jag känner att jag borde stänga dörren om mig och avgå. Så gör jag inte det, jag måste slutföra det här med allt runt min mamma. Om några månader kan jag lägga mig ner och avgå …