Vänskap

Känner mig så stolt, ute på gräsmattan ligger en lång rad med maskrosor med rötter uppdragna. Jag köpte en manick som man kör ner över maskrosen, trampar ner en pedal och upp kommer hela baletten.
Jag har en paus nu för jag orkar inte så många i taget, men bara att jag är där och kan, jag kan!
Tack vare tabletterna jag fick av min läkare i fredags, så här har inte min kropp känts på många herrans år.
Igår kom en granne upp och vi pratade länge stående på altanen och det slog mig efteråt att jag orkade stå utan panik, utan att känna kroppen svaja och känslan av att bara rasa ihop i en hög.
Är det värken som har gjort mig så svag, det har jag aldrig fattat, ingen kondition har jag, men inte väntade jag mig dessa resultat av två depåtabletter mot smärta.
Jag bidar min tid så får jag se hur det blir i ett längre perspektiv. Sen måste jag vara försiktig och inte köra på som en tok med mig själv, fast gud så jag vill, gå ut och trampa upp varenda maskros direkt. Nej, det kan jag lova att jag inte gör, orkar inte, men vill, vill!

Igår kväll satt jag i mobilen i timmar med min äldsta vän. Det här med vänner som man kan prata i evighet med, vara helt sig själv, det är ovärdeligt. Från lekskolan, genom alla grundskoleår och vidare i livet har vi pratat, stöttat varandra, vi har flyttat, skrivit låånga brev, pratat evighet i telefon, kärlek i sin absolut renaste form av vänskap.

11 thoughts on “Vänskap

  1. esmaralda skriver:

    Vad härligt att höra att du har hittat något som hjälper dig och vi får hoppas att de håller i sig så tillslut har du kondis som en toka och ger järnet 😀

  2. Lollo skriver:

    Vad härligt att du mår bättre av tabletterna. Underbart 🙂

    Det måste vara fantastiskt att ha en sådan vänskap med någon. En vän som man behållit på det sättet, utan att ”växa ifrån”.

    Jag har en kär barndomsvän kvar i bekantskapen. Vi hörs sporadiskt och håller kontakten, men som vuxna ”växte vi isär” och blev så olika att det är svårt att känna behov av umgänge. Men i hjärtat är hon mig kär genom den gemensamma historia vi har från barndomen. En gång var hon min allra, allra bästa vän … och känslan inför det går aldrig ur. Det är den känslan som gör att jag vill hålla kontakten och inte tappa bort henne helt.

    Kram

    • livsglimtar skriver:

      Är det inte så det ofta blir med folk från förr och för den delen med människor man möter i livet. Som om man har en viss tid när man umgås har något man ger varandra och sen rinner kontakten bara ut i sanden.
      Men kärleken till personen har sin plats i hjärtat resten av ens liv.
      Jag är så glad att jag har flera från uppväxten på Facebook, de är ju så förknippade med mig och mitt liv, skönt att ta del av deras liv och tankar om nutiden, känns tryggt.

  3. Znogge skriver:

    Det låter som manicken för mig och vår trädgård! Det som verkar trivas väst här är tyvärr maskrosor… Förvisso vackra men de sprider sig för snabbt!

    • livsglimtar skriver:

      Det är min första kamp mot maskrosor, jag är rena rama oskulden. Vår första gräsmatta måste man ju kämpa med för att få fin. 🙂

    • livsglimtar skriver:

      Fiskars W52 en bra pryl så länge det finns jord under maskrosen, det blev tvärstopp i kanten där det tydligen låg sten under jorden. Säger bara köp den!

    • livsglimtar skriver:

      Jag känner mig liksom snopen över hur jag har gått ut flera gånger och kämpat med maskrosorna. Något blev som en omvänd hand i kroppen, jag vågar inte tro på det riktigt ännu. Men jag hoppas och drömmer om ett bättre liv framöver. Nu gäller det att lägga sig på en vettig nivå, vill inte äta för mycket tabletter.
      Aha då har du en uppgift framför dig när du kommer hem. 🙂

  4. surridurr skriver:

    Hört talas om den där mojängen. Vad bra att den är så effektiv. Fast det gäller väl förstås att det inte är för mycket sten under gräsmattan. Vad roligt för dig att du mår så mycket bättre. Må det nu fortsätta på samma sätt. Du, såna vänner ska man vara rädd om. Kramis

    • livsglimtar skriver:

      Den funkar perfekt i den nya gräsmattan där vi har öst ny jord, men jäklar i ett hörn när det var just sten, tvärstopp. Så är det, hon är verkligen speciell för mig, jag har några vänner från förr och några nyare som verkligen är nära och kära vänner. Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s