vara olika från person till person. Jag berättar för min man att klockans tock, tock drar mig med till barndomens ensamma dagar.
Ensamma som i hemma och sjuk, samma tystnad här på landet som då och jag minns barnsjukdomarna och de förbaskade öroninflammationer jag ständigt fick.
Så mycket sjukfrånvaro i skolan måste förklara min avsaknad av Norge på kartan.
Men hur galet var inte det att inte förrän som vuxen upptäcka Norges konturer på väderkartan. Känslan av panik, hur mycket går jag omkring och inte vet. Dessutom inte vara medveten om att jag inte vet?
Så frågan som snurrar är ju hur mycket vi tror oss veta om vår samtid, tror oss förstå skeenden i den tid vi lever i?
Det här att inte veta tänker jag ibland att internet både ger kunskap och information, samtidigt som desinformationen verkar bre ut sig mer och mer. Hur ska en liten mänska förstå vad som händer i världen? Vem är egentligen skurken Trump eller Clinton?
Korruptionen i fattiga länder verkar plötsligt beröra oss och nu tänker jag inte på våra skattepengar som Sida generöst ger bort till giriga gubbar i andra länder som kan leva i lyx på både fattigas och vår bekostnad.
Nej, jag tänker på den korruption som visar sitt ansikte allt mer tydligt i vårt land.
Har det alltid varit som nu med svågerpolitik inom alla områden där en sketen krona kan sugas ut på andras bekostnad?
Har makten alltid mörkat information för att vi, massan ska hållas ovetande om landets tillstånd?
Har polisledningen alltid levt i symbios med den ledande politiska makten?
När jag någonstans inom mig känner att inget är nytt under solen så inser jag att vi, massan är lika lurade genom alla tider ständigt under klacken på de styrande.
Med tiden med lite mer finess men likväl samma förtryck, förr mer synlig mot en fattig svensk via prästen, överheten, militären och polisen för att inte glömma det sociala.
När jag skriver den raden vet jag att förtrycket ännu lever kvar, minus militären för de har inte så mycket att säga till om än, bara de får gå ihop med, leka med Nato så blir de nöjda och glada och får tillskott i kassan.
Kanske är förtrycket som mest synligt via försäkringskassan i nutid, sjuka, handikappade, fattigpensionärer alla beroende människor.
Men det finns många andra sätt att förtrycks massan … här ringer telefonen och jag tappar tråden.
Hörröni solen skiner, jag häckar på landet ska vara här hela kommande veckan. Kanske skulle kratta manegen där ute tillsammans med min man?
Jag tror att det alltid har funnits dom som har och dom som inte har. Alla svenska politiker talar om utanförskapet men inte mycket händer.
Ja du Gunnar, prata är väl det de är bäst på.