Under förmiddagen hände ett under

här på landet.

Efter ett tidigt samtal med min läkare som påpekade att mirakel sker …
De där pillren jag fick mot smärtan i tinningen och ut i ögat har tagit bort min hopplösa värk i kroppen. Så klart sa min bästa läkare Louise, värken är neurologisk och pillren fixar sånt.
Men kryss i taket sa jag för mig själv och planerade en längre promenad, längsta på länge.
Tog den och kroppen hängde med, jag vågar inte tro än att det är sant, jag har redan bestämt mig för att gå samma tur imorgon oavsett väder.
Det blir nog tuffa tag, snöregn och oväder, men ut ska jag.
Bara tanken på att få motion triggar mig otroligt, utan värk och en kropp som bara vill svimma på vägen.

Jag har stannat kvar här på landet efter helgen, min man och barnbarnet kommer ut till lunch på onsdag, lite semester tar vi samtidigt med skolbarnets höstlov. 7-åringen längtar enormt efter att komma ut till landet, till oss och vi blir lika lycklig när han är med oss. Ren kärlek, jag ser fram emot att de kommer min bästa killar.

I helgen gick larmet till vår toalettcistern, den nergrävda började bli full, dags för tömning. Inte kunde vi vänts till fredag när kontoret sa att de skulle komma, vi ska vara här tre stycken så idag kom slamtanken och gjorde sitt jobb.

Nu ska jag lägga mig och läsa min deckare, det är så tråkigt på TV, Obamas historia som president eller Lenin och polare i den andra supermakten. Näää, farao så trist, tacka vet jag lite hederliga deckarmord.

Gnatt på er!

6 kommentarer på “Under förmiddagen hände ett under

  1. Så underbart när en medicin mot ett visst besvär visar sig ha effekt även på annat lidande. Hoppas den lindringen nu håller i sig, länge, länge. Gå nu bara inte ut för hårt i ditt nya lyckorus. Det är svårt för den som aldrig varit där att sätta sig in i och förstå hur värk och smärta kan bryta ner och förtära en människa. För egen del är en kortisonspruta i axlarna eller knät vart annat eller vart tredje år det som får mig att funka till nästa skov. Känslan att dagen efter en spruta kunna skutta ur sängen som en sjuttonåring är magisk.
    Lycka till! 🙂

    1. Jag fnissar för mig själv i stugan där regntunga skyar drar förbi och väderstationen som min kropp är gnisslar av bara fan just idag.
      Blir som du så klokt påtalar till att bara ta det lugnt idag, inte gå ut för hårt, vara snäll mot min kropp och tänka att imorgon kommer farten av sig själv till stugan när 7-åringen kommer.
      Imorgon är en ny dag tänkte jag och tog min halverade tablettdos mot värken.
      Ja, är det inte märkligt, jag blev av med värken i tinningen och den i kroppen, så oväntat.
      Vi får se i ett längre perspektiv vart detta leder.
      Kram

  2. Smärta/värk oavsett var det finns är en ovälkommen gäst. Hoppas du motat bort det onda för lång tid framöver. Promenader i dagsljus ger lisa för själen tycker jag. Då blir november litet bättre än det mörka, trista den är känd för! Å andra sidan har vi passerat in i december nu, kom jag på… 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s