Först hade jag stämt träff med alkemisten, men han fanns inte och då vände jag mig mot Charles Darwin som log som en sol mot mig, den kommer med tiden slå ut sina olikfärgade gula knoppar mot mig. Min första inhandlade ros, med glädje och stolthet hemförd för att imorgon planteras på landet. Som om inte det räckte köpte vi några jordgubbsplantor, persilja och en beige/ljusrosa Astilbe, jag är så svag för dessa plymaktiga växter och tänker köpa fler med tiden. Det låter nog larvigt att jag kan känna mig som liten i väntan på tomten, lite spännande och lyckan nu när jag äntligen får köpa blomster till landet.
Almedalens valfläsk studsar mot mig från tv-rutan, tröttsamt med alla dessa bredkäftade politiker med budskap jag inte sett skymten av på många år, utopier som låter såå bra. Men jag har ju varit med tillräckligt många år för att mest muttra, realist som jag är. Här påtalar i alla fall politiker att även jag får ha en röst, svårt att tro. Så mer prat blir det inte från den här hörnan om val och fläsk, ska vara mitt eget fläsk då som jag har tröttnat på, är väl ingen ide att för miljonte gången ta tag i sitt eget fläsk och tro att det kan minska under just denna semester, är jag dum eller? Dömt att misslyckas, det finns alltid en ny måndag som passar bättre att börja sitt nya liv.
Här har inte hänt något speciellt under sista tiden, jag hostar och har tröttnat på förkylningen, smockat till den med kortisonspray och astmaspray, men än har det inte vänt. I helgen var vi barnvakt till dotterns äldsta, första gången hon sov borta, väl hemma igen påtalade hon att ”vi hade roligare leksaker och nästa gång skulle hon stanna längre”. Det låter väl som om fyraåriga tösen var nöjd med besöket. I tisdags tog jag min 8-åring till frisören, nu är han stilig som bara den och vi fick tid att gå på fiket och prata.
Nu är maten klar säger maken, entrecote, kryddsmör, sallad, potatis i ugn och lite hummus. 1/2 glas rödvin sitter inte fel. Fridens!
Rosor måste man ha i sin trädgård! För både doft och färg!
Ja … valfläsket ger jag inte mycket för — mycket snack för liten verkstad, eller hur det nu är.
Vilken kalasmat … låter minsann väldans gott!
Det var ruskigt gott 🙂
Visst är det spännande när barnbarnen sover över! Kul att hon trivs hos er. Vi har en Astilbe som heter David i trädgården. Samma namn som sonen
Det gillar jag undrar vad jag ska döpa min första till, kanske Tim efter första barnbarnet. Han är ju den som varit med här från början. Kram