Sitter i soffan i skräddarställning, tydligen är man överledad för hela livet, så jag kan ännu sitta som en vältränad ungdom. Tills jag ska veckla ut mig, då är det stelt och knakigt i lederna.
Jag har nu suttit blick stilla under en längre tid och bara tittat ut, jag vill bara vara just där idag, i det nästan hypnogoga tillståndet. Kunde jag skulle jag levetera som andra mediterande proffs i skräddarställning sittande. Grodhopp upp, upp …
Men int bli det så, jag har lite att sköta om idag, så världsliga ting som att ta tag i sovrummet. Kan ni begripa var allt damm kommer ifrån, nu ska sängarna dras ur, hyllor ska torkas av och sängen dammsugas. Ser fram emot att krypa ner ikväll när allt doftar rent. Men innan dess ska vi skumpa iväg med gasolgrillen på flaket, ny grill som inte funkar som tänkt. Undrar just vad affären säger, ta en ny eller varsågod pengarna tillbaka … vi skickar den på lagning?
När jag tänker på landstället så sitter jag där och gör sånt jag tycker om, läser, stickar och löser korsord, slänger blicken efter fåglar och naturen i all sin prakt. Andas med tydlighet in och ut, njuter av vindarna, bladens prassel, livet ner i sin minsta litenhet, själva varat när inget av vikt människan bestämt händer. Det är där jag vill sitta, liksom i mig själv. I en bubbla, utan att tänka, utan att riktigt vara med, är det tröttheten i mig själv som vill isolera sig, jag vet inte och förstår inte, bara känner min längtan så starkt.
En sån kroppsställning var länge sen jag klarade av😊 Visst är det skönt på landet!
Det är så underbart med närheten att bara kliva ut i spenaten, hemma bor jag högst upp, 7 våningar med utsikt, men långt till markkänning. Kram