Så drar björkens löv som konfetti förbi mitt fönster och jag låter min blick stanna längtansfullt ut mot höstens regn och rusk. Vi har tidigare plockat in allt som behöver vinterförvaras, så nu finns det tid över att bara njuta inomhus av ovädret. Vi pratar nyss om närmaste grannen som låter allt stå ute året runt, vi förundras över hur de köper ny stor grill och inte ens orkar rulla in den under taket, inte köper ett skydd att dra över, den lär ju vara rostig till i vår. Först dividerar vi om hur oekonomiskt förfarandet är rent personligt och sen kom samhällsperspektivet in, resursslöseri. Vad är det som gör att rätt många aldrig vårdar sina saker, hur blir man så? Ligger det i tiden, det här slit och släng, är den slogan inte förbi?
Jag känner närmast ilska och ett slags förakt för människor som inte har vett att vårda sina hem, hus, prylar. All slit och släng, ovårdat, skitiga hem är ju lika illa det. Det här med ”hel och ren” fick jag med modersmjölken, som för min del var hemkokt välling som nog mormor vispade till för min överlevnad, ensamstående mamma var ju tvungen att tjäna pengar, försörja sig och mig. Är man uppväxt i en släkt med socialdemokratiska värderingar så får man med sig värderingar utan att ens tänka på det. Det fanns inte mycket pengar i min mammas uppväxt, när hon låg där i mormors mage, så var det så dåligt med mat att mormor gav sina redan tidigare födda barn maten som fanns och var själv hungrig. I ett sånt knapert hem var varje pryl av värde, något man uppskattade och skötte om. Precis som mormor skötte hemmet skinande rent och uttrycket ” hel och ren” var något som varje husmor var stolt att bära upp.
Nu har det runnit mycket vatten under broarna sedan jag växte upp och det mesta av de socialdemokratiska värderingar är sig inte lika längre, mer än som slagord ur käften på upphöjd politiker som ständigt yrar om värdegrund, en värdegrund som bara finns när det passar. Ett slagord som politiska PR-människor har hittat på och utbildat stadsministern att uttala hundra gånger varje gång han inte pratar negativt om andra partier framförallt SD, de kan ju omöjligt ha någon värdegrund likvärdig med sossarnas. Värdegrund ska slås in i skallarna på valboskapen, vi ska minsann veta vem som står för det viktigaste här i livet, vilka vi ska lita på och förlita oss till, lämna våra liv i deras händer, så de kan mejsla ut våra liv och vårt samhälle, som de passar dem.
Jag personligen är starkt präglad av den RÄTTA tidens socialdemokrati, när människor verkligen visste vad de gemensamt hade för mål. Inte som nu, när vi manipuleras av en politikeradel som slänger tomma floskler runt sig, för att valla in oss som valboskap. Vill få oss att tro att vi gör ett val av människor med politiska mål som de visar oss att rösta på, men sen skiter fullständigt i och kör sin egen agenda.
Livsglimtar 
Slit- och släng, har jag svårt för. Det är dags för oss alla att tänka mer miljövänligt. Vi är födda under samma tidsperiod och kommer ihåg när ungarna inte hade massor med leksaker. Jag lekte med kottar osv. Jag väldigt glad över den utveckling och ekonomisk uppsving Sverige har genomgått – men det har gått för långt när nya bra saker får rosta sönder t.ex. Sopbergen växer utan dess like, ja, det finns mycket inom det här ämnesområdet man kan tycka till om!
Vet du, jag är så nöjd med den uppväxt vi på 50-talet fick. Att inte få allt man pekar på materiellt är nog bland det bästa för växande barn, att få vänta, spara och ibland bli utan skapar en starkare känsla än jag tror barn av idag har för den uppsjö av prylar de har. Det finns så mycket jag känner sorg över att mina barnbarn aldrig får uppleva, tystnaden och ron av att ta sig från ett ställe till ett annat utan att drunkna i mobilsamtal och spelande. Allt tekniskt som vi tror är ett sånt framsteg, där undrar jag hur folk kommer att må på lång sikt, stressen att alltid vara uppkopplad. Att inte få sitta ute en sommardag, kasta smågrus framför sig i sina egna tankar lite lagom uttråkad med bara humlesurr och fågelkvitter. Vilandet i sig själv som jag tror är livsviktigt för oss människor. Det finns så många tankar jag har om uppväxandet, vad som får barn att växa till starka vuxna med friska vettiga tankar och görande.
Håller fullständigt med dig om detta slit och släng, samt hur politikerna försöker manipulera oss väljare att köpa deras floskler. Undrar om jag blivit cynisk på gamla dar eller är det bara erfarenhet som får en att tänka så?
Tror vi blivit erfarna efter många val med floskler. 🙂
Precis 😁