Ibland har man sån tur att man inte tror det är sant. Två saker skulle ordnas denna lördag, hämta nya glasögon till mamma och köpa mitt äldsta barnbarns första klocka, imorgon ska vi till hans kalas. Jag hade tittat på Stjärutmakarnas nätförsäljning och kollat att det fanns en affär i samma centrum som vi skulle hämta glasögonen i, att finna affärerna vägg i vägg var en lättnad för mig. Att irra runt i köpcenter är jag inte så förtjust i, jag blir lätt snurrig i skallen och knäsvag av alla intryck.
Så blev det fika hos mamma i deras allrum, trevliga människor som jobbar där och en annan dam som också fick besök, av sin son. Vi pratade, skrattade och hade så mycket att ventilera, klar vi pratade om glasögon eftersom mamma fick sina nya. Jag sa att ni män är så fega med färger på glasögonen, maken hade linser på sig, men använder glasögon hemma och den andra besökande sonen hade den vanliga typen av ”bleka, tråkiga mansglasögon”.
Så berättar jag om när maken sist köpte glasögon, när han går säger jag ”köp nu inga tråkiga trendiga svarta bågar som alla hade då, ta någon färg”. Han drog iväg och kom hem med ”skaldjursfärgade skalmar” säger jag idag när jag berättar och vi fick ett jättestort garv. Var ju sköldpaddsfärgade skalmar jag skulle säga, men på vägen hem tänker jag att det skulle vara helfräckt med rödoranga lite flerfärgade skalmar. Mina egna bågar har många färger i blått, ska fota dem så ni får se.
Imorse ringde mitt barnbarn, han som fyller nio, hans mamma hade ringt hans idol och frågat om idolen inte kunde gratta 9-åringen, hon tänkte väl en hälsning på nätet då idolen är en youtube kändis. Till saken hör att 9-åringen har börjat spela in lite kul saker på sitt vis på youtube. Så igår kväll ringer youtube idolen och grattar grabben, han blev så lycklig att han började gråta. Underbart att det finns människor som kan ta sig tid med ett litet fan och så fantastiskt av mamman att tänka ut en så fantastisk sak. Så det var det barnbarnet ringde om imorse för att berätta. Både jag och mannen min blev helt tårögda, den lilla känslosamma killen är vår ögonsten och glädjen vi känner med honom har jag inte ord för.