Vaknar, känner att jag är svettblöt i nacken och håret, inte pga värmen, förmodar att kortisondosen gör saker med kroppen. Jag är bättre i luftrören, hostar inte så vansinnigt hårt och rasslande, men så det sitter i luftrören. Det piper, knäpper, knäppandet är nog bland det obehagligaste jag vet, öppna munnen och det knäpper så högt att maken hör. Något händer med lungblåserna, vad kan det annars vara, tror de heter alveoler, lungblåsorna menar jag. Nu blir det en långdragen jäkla kamp att i värmen få tillbaka lungorna, syret, kroppskrället.

Nu har jag suttit en stund på balkongen och njutit av tornsvalornas svingande i skyn,  om jag inte minns fel så flyger det oavbrutet hela sitt liv. Idag är det svalare, tvärdraget blev så pass kyligt att jag fick dra igen ett fönster.

 

 

2 kommentarer på “

  1. Äntligen kan man leva igen! Love it. Perfekt temperatur för mig. Blir inte genomsvettig så fort man skall göra något. Nordanvind så det är klart luft.

    Usch vad besvärligt för dig med förkylningsastman. Hoppas att det stillar sig. Kortisonet peppar ju igång kroppen så det är säkert därför du blir svettig. Ta hand om sig! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s