Anthony Bourdain

Kunde inte låta bli att köpa dessa sötnosar till vinterkängor på rea, åt ett av mina yngsta barnbarn.

Häromdagen tittade jag på en repris av Anthony Bourdain, han åkte runt i världen och inte bara åt landets mat, utan gav avslappnad information på sitt vis med humor och ironi. Han dog för inte så lång tid sedan och då insåg jag hur ”fäst” jag är vid hans program, hans stil. När jag nu trillade in i en repris med honom så kändes det deppigt. Jag har aldrig varit så där tonårskär i någon idol, inga affischer på väggarna, ingen hysteri eller svimningsanfall, gick inte på konserter. Jag gillar helt enkelt mer som äldre än yngre, lite märkligt, men kanske på tiden att jag blir lite star track.

På förmiddagen var vi till apoteket och hämtade min nya medicin, vilken jag direkt stoppade i mig, två gånger om dagen framöver som i evighet för min del. Hoppet är att min kropp ska reagera mindre när den totala dosen är samma som tidigare, men uppdelad och då svagare vid varje tillfälle.

I slutspelet av fotbollsmatchen Sverige mot Schweiz och jag känner mig mentalt slut, det här oljudet, ilskan när jag ser hur rått det är, slita, knuffa och dra och en domare som jag tror har betalt för att vara enögd. Jaaaaa, vi vann och tro mig, jag bryr mig bara för att Zlatan tror sig vara oersättlig och har betett sig både före VM och under. Jag gillar inte folk som tappar kontakten med jorden i sin ”storhet”.

Nu blir det matjesill till middag  och solen som har lyst med sin frånvaro hela dagen, kastar sig in genom fönstret, där jag precis har hängt upp nya solgula gardiner.

Fridens

 

4 thoughts on “Anthony Bourdain

  1. Suttecity skriver:

    Håller tummarna hårdare för att din medicin funkar än att Sverige vinner nästa match 🙂 Jag har också jobbigt med idrottsevenemang. Bakgrundsljuden sliter på hjärnorken. Allt från fotbollsmatcher till skidor.

    Nä det här med att bli knorrlig av kändisar är inte min grej. Brukar tänka att de går också på toaletten 🙂 Sedan kan jag beundra dem för sin talang och det de gör till sin profession. Likadant när man är instruktör, på linedance-kurserna hade man alla möjliga på golvet och oavsett hur höga hönor de var till vardags så var de nybörjare ihop med alla andra. Fniss, min stora idol var en av gubbarna i Bröderna Lindqvist som jag fick autograf av och en puss på kinden när de spelat/signerat på Åhléns i stan anno någon gång på 70-talet. Ha ha, det behövdes inte mycket för att bli idol.

    Ha en bra dag i värmen. Här gör vi inte många knop.

    • livsglimtar skriver:

      Här står maken för knopen, själv har jag sjudit upp några köpta kroppkakor och smält lite smör och hällt på, denna gång klarade jag galant att smälta smör, ingen eld i sikte.

      Hahaha hur poppis tror du man var när man gillade Ella Fitzgerald, Frank Sinatra och hans rat pack, Loui Armstrong. Polarna höll på Tommy Steel och jag på Elvis, det var också fel enligt mina kompisar. Det bästa jag visste var att komma hem ensam och sätta på skivor på radiogrammofonen, den hade ett fenomenalt basljud och jag sköng med Ella, Frank, Alice Babs och andra som verkligen kunde sjunga.

      Idag är nog första dagen utan den gamla medicinens rester i kroppen, det har gått bra … vi får se, väntar några dagar. Jag vill senare vända på intaget ta 1 tablett på morgonen och 1 1/2 till natten och inte som nu tvärt om. Om jag nu ska ha biverkningar kan jag väl ha dem till natten när jag sover.

      Njut av avsaknaden av knopen, kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s