Kulturtanten smäktar i fläktens virvlar.

Hem en sväng, vattna blommor och titta över posten, jag slank in hos frisörerna på torget med drop in och sa ”tvätt och klipp tack”. Jag har ju min frissa som jag oftast går till, men tjejerna på torget har varit min livlina under de år jag var sjuk. Går banne mig inte att boka in ett dugg, när man inte vet från dag till dag hur man mår och drop in är verkligen toppen då.

Så nu blev jag korthårig, typ kort page med tvärklippt lugg, urtypen för en svensk kulturtant passande i ”Gudruns” generösa, färgstarka kläder och rediga doningar på fötterna. Nja, sandalerna är rediga och blå av fotriktiga typen, men Gudrun lyser med sin frånvaro i min garderob. Inte riktigt sant, några ärmlösa klänningar har jag, men de är inte lätt med den här tunnan min mage har blivit. Det är nog mer passande med ett lakan med ett hål att stoppa huvudet i och två till armarna. Kanske skulle börja köpa kläder på tältavdelningen, usch, det är inte kul det här med kläder.

Förrut hade jag något som förkortas pd vilket betyder påsdialys, de flesta har hört talas om bloddialys. Pd är en i mitt tycke enklare dialys, en slang opererades in i magen och så fyllde man magen med en dialysvätska som är en sockerlösning. Den lösningen med sockermolekyler som drar till sig orenheter i urinen, vilket inte mina njurar klarade att göra. Sen la jag en tom påse på golvet, öppnade slangen på magen och kopplade in den tomma påsen. Det som rann ur mig var urinen.

Sen när det var tömt så fyllde jag på med en ny påse sockerlösning, hängande från en droppställning, in i magen igen. Tömma och fylla i fyra, fem ggr per dygn höll mig vid liv. Men med detta ville jag bara berätta att magen aldrig blev sig lik efter det, många liter 4-5 att tappa i och ur varje dag. Sen gå upp i vikt på det, ser ständigt gravid ut.

På tal om garderob har jag nu till min lycka hittat … hur konstigt låter inte det, hittat? Men det är precis det jag har gjort, hittat en mörkblå klänning som passar min numera tunnliknande kropp. I värmen har jag rotar runt och funderat över vad sjutton jag ska ha på mig imorgon.

Imorgon fyller min man och dottern år, dottern fyller 40 och jag kan bara inte begripa det, vart tog åren vägen? Vi ska träffas hemma hos henne, närmaste släkten och äta tapas och umgås. Sen ska vi dra iväg till kvarterskrogen med bokning för utesittning, som tur är och det lär finnas tak över borden. Ska bli kul med alla barnbarnen,  finns en lekhörna för dem, fint som snus, så behöver de inte sitta till bords så länge.

Vad vi har köpt till dottern kan jag inte skriva om, hon snokar här inne ibland. Tji fick dottern! Maken ska få en vedklyv av mig, men han får välja, handla en själv så det blir en han vill ha.

Dottern ska ha en större fest för alla vänner i augusti, då kommer en food truck som serverar mexikansk mat, om hon inte har ändrat på menyn. Den ska stå på uppfarten till deras hus, så himla praktiskt att slippa mat och stök, alla hämtar sin mat själva. Hoppas bara värmen är mer normal då, jag kan nästan inte skriva, skallen glömmer ord, stavar fel och har sig. En fläkt vevar på, men det är inte mycket i 30 gradiga värmen. AC:n är kvar på landet och vi har bestämt att köpa ännu en och ha här hemma till nästa kvävande värme lägger sig över landet. Skitväder!

Fridens