15 kommentarer på “Bananflour till frukost

  1. Varsågod, här är inlägget 🙂

    Bananflour till frukost

    av livsglimtar

    Idag har vi riktigt novemberväder, nyss hemkommen från tandhygienisten med ett leende fyllt av banansmakande flour, jag skojade och tackade för frukost, inte har jag ätit någon än, nu får jag vänta en timme.
    När jag klev ut möttes jag av det finaste duggregn i det genomgrå och det var faktiskt rätt befriande, ännu bättre hade det varit om jag hade orkat gå en extrasväng och handlat färska frallor på bageriet till frukosten. Men det finns lite kvar av mitt i fredags bakade med vetemjöl, lite havregryn, pumpafrö har jag blivit galen i och så … tranbär. Undrar varför det finns ett fack för alla tänkbara bär i skallen, men se tranbär, glöm de, spelar ingen roll hur ofta jag får gå och titta på påsen för att se vad bären heter. Så nu vet ni, när jag inte vet, vad det är för bär i brödet.
    Helgen blev lugnar än väntat, när vi på lördagen donar med maten, grillar och har oss, då får treåringen och hans mamma feber och däckar ihop. Sonen blir så besviken, de har vabbat och vabbat senaste månaderna, men det där hör ju till småbarnsåren. Så maken bar ner maten till deras stuga, grillad karré och potatis, först kokt, sen krossad i ugnsform med rejäl smörklick ovanpå och på slutet krossad vitlök över varje, allt in i ugnen, så när det är klart är potatisen så mjuk och samtidigt knaprig. Jag behöver väl inte skriva sallad … både sonen och jag är bra på stora härliga sallader med oväntade ingredienser.
    Sen på vägen hem in till mamma som fyller år om några veckor och vi ska dit med tårta, kaffe och allt som hör till. Men hon trasslar till det, tror att alla tanterna på boendet ska komma ner och fira henne, när det är familjen som kommer. Vi lånar ett rum där, som inte är så stort, vi är elva personer ev 13 om hennes bror med fru kommer. Boendet brukar bjuda på tårta när de fyller år, så de firar på dagen hon fyller och vi kommer ju på lördagen. Inte lätt det här när skallen inte hänger med, vet väl jag. 
    Nu ska jag äta frukost. Senare idag kommer min städtjej, tack och lov.
    Fridens

    1. Jag har mailavisering på, och tydligen gick det ut till den innan det försvann ut i intet, så på så sätt kunde jag klistra in det 🙂

  2. Ha ha… vissa saker vill bara inte fastna, så är det 😉
    Önskar jag hade en städtjej som kom hit också – har ju bara mig själv att skylla att hon inte gör det, jag har ju inte hyrt in någon… 😉

    1. Var femte vecka dyker hon upp från firman och det är både trevligt och superskönt att få det gjort. Förr kunde jag skylla på ungarna, men det var länge sedan, jag är nog den som stökar mest av maken och mig. 🙂

  3. Men jösses var hittade du texten, skickade du ut en spejare i jymden? Dessutom har jag inte tittat in på hela dagen då jag blev så trött på det hela. Men Tack Raring hur du nu lyckades hitta min text. Kram

  4. Vet inte huuur många plåtar med smashed potatoes det har gjorts här hemma vid det här laget… dock kör vi med enbart flingsalt på. Har lite kinkiga matmänniskor i teamet 🙂 Det går att variera mycket. Vi har de där teflonformarna som blir lite varmare i botten och det knaprar till dem lite mer. Mums.

    Bananflour är så jäkla äckligt… jag hade problem med mina tandhalsar i många år så jag fick något starkare elände som smakade rejält, inget smaksatt där inte. Men de blev bättre och tandsköterskan behövde efter en tid inte hålla säkerhetsavstånd när hon blåste luft på dem 🙂 Hon märkte de hard way när hon tog hand om mig första gången och blåste på med kalluft… fiiii f*n… så det blev till att badda med tuss de första gångerna (rys..)

    Ja nu är det många som däckar. Är småsnuvig men jag hoppas att det håller sig på den nivån. Många har eländeslånga förkylningar och hostan from hell.

    Skönt med städhjälp, det borde fler unna sig.

    1. Bananköret blir ju så stelt och äckligt under dagen. Minns en gång på väg hem nybananad, klev upp på bussen och flinade upp mig, sa ”Hej” till chauffören.
      Han log till så där av vana i farten, men jag såg nog hur han glodde till på mig. Väl hemma fick jag syn på värsta bananingen någonsin, framtänderna var fulla av smet, de såg för äckligt ut.

      Ååå fy när de blåser kalluft på tänderna, inget ilar så jävligt som det. Stackars dig, du har då prövats på längden och bredden.

      Jag har en släng av något som inte bryter ut, såg efter blodprovslämning idag att CRP låg på 14 så något boar i min kropp. Sen har jag sovit helt slut resten av dagen. Imorgon ska jag åka dit och ta influensasprutan, så det blir gjort. Kram

  5. Finns inget som man retar sig så mycket på som när tekniken krånglar. Men, på något sätt fick Laila fatt i det åt dig. Det var ju spännande att hon lyckades med det 😉
    Höstkram från mig ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s