Nu äntligen ett snöoväder, som jag har väntat. Maken kommer ikväll och jag oroar mig att det ska bli allt för mycket snö och halt på vägarna.
Den totala tystnaden störs bara av två saker, en väggklocka som gör sitt och kylskåpet som suckar igång eller av. När jag tänker tillbaka på mitt liv så förstår jag att jag sitter här ensam i en liten stuga på landet och stormtrivs. Men hur är det möjligt att vara så social och igång och samtidigt vara helt off. Detta pendlande under alla år och äntligen får offdelen sitt.
Off och off, mobilen ringer, Netflix roar mig, TV visar sina nyheter, vilka jag kan vara utan, vi har fått det Sverige folk har röstat för anser många. Pang du är död! Svisch inte bara rispa med kniven! Knutna handen och skon tar sats och söker mänsklig hud och ben att krossa! Det förgrips på allt som går på två ben och fyra. Aldrig har vi haft så mycket djurmisshandel/dödande av djur, stjälande av djur. Men det mesta onormala som nu händer i vårt land är enligt många, klimatet, socialt utanförskap, taskigt vaggat folk, synd om alla de som inte sköter sig och så hata SD så klart. Suck!
Suckar mest över att ingen gör något åt ett dugg, floskler spottar de som har mandat att göra något ur sig hela tiden. Det ska tas tag och det ska bli tuffa tag, morsning korsning. De har gemensamt handlingsförlamat sig, ingen har någon som helst plan på vad som ska göras, bör göras. Har ni hört något om en seriös plan med alla aktörer som behövs, inklusive oss, folket? Nej, skulle inte tro det.
Dina reflektioner kunde nästan varit mina.
Kram
🤣