Från gårdagens halvdassiga kropp till en mer normal som fick till uppgift att baka gott surdegsbröd med dotterns surdeg, den med klös i idag. Jag har ju bakat så mycket surdegsbröd förr, men hjärnan trasslar så hjärna 🙂 till allt, med sin glömska.
Det där att göra många moment i följd och samtidigt ringer mobilen, samt kommer jag på, att jag skulle koka en broccolisoppa med purjolök till min egen lunch, som som vanligt blir sen. Jodåsåatt, det ska sköljas, rensas, skäras samtidigt som degen går hej vilt i min älskade bakmaskin. Tro sjutton att jag är gla i den, 10 minuters bearbetning av degen i maskin, 20 minuter om man gör det för hand.
Nu jäser degen i en stor bunke med oljade kanter, med plastfolie över står den i den avstängda ugnen och bidar sin tid. Jag har tagit ner mina brödkorgar som ska få ta hand om degen jäsning nr 2. Efter det ska degen stjälpas upp på plåten och in i redigt varm ugn.
Solen, den skiner och allt händer där ute som de flesta längtar efter, knoppar, blommor och lena vindar. Jag har precis skaffat en uppblåsbar, riktig sovmadrass och en stor sovsäck som en redig kvinna får plats i. Vad i hela friden tänker du, vad ska jag göra med dem?
Jag har drömt om detta i åratal, jag kom så långt att jag hade som en mjukare solstol att ligga i på balkongen, kompletterade med en sovsäck. Mors, den sovsäcken var så smal att jag med enormt kämpande kom i den, ur höll jag inte alls på att komma, larvade, ålade mig in i balkongrummet och for runt som en idiot, innan jag lyckades ta mig ur. Insåg någonstans att det var en barnsovsäck jag hade lyckats köpa.
Så här ser drömmen ut. Uppblåsbar madrass modell bättre sort och en sovsäck för folk med hantag och grevinnegardiner hängande ner från överarmarna. Det händer att jag hålla upp armarna och visa T att mina muskler har fallit ner under armarna.
Sovsäcken som är stor nog och tål kyyyla. Där har jag tänkt mig ligga på eftermiddagarna och sova, med inglasade fönstren på balkongen öppna hela kalla delen av hösten, vinter och så långt kylan nu håller in på våren. Frisk luft och sömn en stund varje vardag kan väl aldrig vara fel?
Tänker även ta den med till landets altan, men där känner jag mig lite oroligare. Bo själv där är en sak, men att sova helt oskyddad … vet inte vad jag riktigt känner mig hotad av i tanken? Grannarna går bort, mer någon okänd illvillig person som ska se en galen tant sovande på altanen och göra vad då? Nedärvd rädsla genom tiderna eller nydanad rädsla för den nya omgivningen, som inte hanterar omvärlden som vi är vana vid. Ja, inte vet jag, välj själv det som passar bäst, i just ditt sätt att se på nutiden.
På tal om allt och ingenting så hittade jag ett mönster med döskalle till T:s torgvantar, men det får bli en överraskning.
Nu har jag dragit två gånger i degen och sörplat i mig soppan, snart ska det funderas över middag.
Livsglimtar 
Bra gestaltning om hur du kravlar omkring med sovsäcken. Du delar verkligen med dig. Grevinnegardiner har jag aldrig hört talas om. Är det inte dessa nedhasade ”muskler” som kallas änglavingar? 😀
Hängande bröst hörde jag en gång: Som tomma jägarväskor. Men det är väl bra töntigt, va? Skulle aldrig accepteras av metoo 😀
Hrmf ”kärt barn har många namn”. Jo, med grevinnegardiner kan man skvalpa fram och tillbaka som en vindpust i gardin. 🙂
Metoo verkar blivit som en misslyckad sufflé, de finns men gör inte så mycket väsen av sig. Medvetenheten och insikten var väldigt bra för oss kvinnor, att inte tro sig vara ensam i sina upplevelser, förhoppningsvis ställer kvinnor upp lite mer på varandra, när något dåligt händer. Bra för många män också som faktiskt går vid vår sida.
Ja, ärligt talat har jag aldrig varit med om att fastna så i något som den lilla sovsäcken. Hal som en ål var den och blixtlåset hakade upp sig. Jag har skrattat åt tanken och den inre synen många gånger genom åren.
Ha ha… jag kan riktigt se dig framför mig när du kämpar med sovsäcken!
Att sova ute, eller lite halvute i alla fall, är nog inte så dumt. Sommartid kan jag gott tänka mig att göra det om det inte vore för alla jäkla flygfän (mygg) som stör 🙂
Ja fy farao för mygg, allt som surrar är botten. Siktar på kalla delen av året för då kommer jag inte ut på samma vis som på sommaren. 🙂