Jag läste om en metod för att lära sig hushålla med den lilla energi jag har, kommer inte ihåg vad de kallade metoden. Först skriva ner allt man gör för att få en vink om när man tog i för mycket … suck. Sen efter någon vecka, eller var det mer tid? Då skulle jag kunna se ett mönster. Jag är rent hopplös med sånt, som när man går till sjukgymnasten för ont någonstans och så får man ett papper och ett gummiband med sig hem. Instruktioner om att dra i bandet hit och dit eller hänga i en dörr, trycka sig mot en vägg eller karm. Suck, är ni flitiga och följer alla instruktioner hela vägen ut?
Njaha, jag tillhör inte den skaran, ibland tänker jag att vissa sjukgymnaster lättvindigt smiter med alla sina färgade gummiband. En mig närstående med klara bekräftade rygg och nackskador mötte en sån där ”gå hem o dra i gummiband en månad”. Personen var ment att bli utredd av specialistläkare på plats för ryggoperation. Personen blev så jävla arg att han aldrig gick tillbaka, vilket jag förstår.
Men självklart är det oftast vi själva som kan och ska utföra det vi blir ombedda att göra för ett bättre välmående. Ansvar för sig själv, skyldigheter inte bara rättigheter, som allt för många fostrats att tro, fostrats både hemma och av staten. Funkar väl så där lagom bra med bara rättigheter, för kollektivet vi trots allt är.
I söndags var dagen så där hopplös, jag bara sov tills maken sa att vi måste åka hem från landet. Det känns så konstigt i mig, som om kroppen och jag var delade i två delar. Den ena är helt slut och sover, den andra segar sig upp till ytan och inser att ögonen inte går att öppna, på riktigt alltså. Kroppen sover så tungt, orkar inte vakna, men upp var jag tvungen att ta mig.
Gårdagen var en höjdardag när jag gjorde allt jag ville … surdegsbrödet blev så gott som jag önskade, disken diskades, sängar bäddades, hår tvättades och annat plockades undan. Som straff har jag nu ”en sån där kropp igen” så jag bara måste lära mig att inte vara mig själv ens när jag tror att jag är det.
Ute skiner det och det skiner jag i, jag har precis serverat mig själv frukost. Minns ni den löjliga äggkokaren jag köpte? Jag älskar den och kokar numera ägg till varje frukost, så himmelskt perfekta blir de, värd varje krona denna äggkokare, hela 99kr.
Livsglimtar 
Alla har väl höga ambitioner i början av ett pass och sedan bara dö det ut. Det enda jag lyckats hålla i gång med är min yoga som passar mig perfekt. Jag köpte en bok ”Yoga för äldre” eftersom jag är lite stel efter att jag bröt foten och benet.Att sitta på en stol och vifta lite ger väl ingen effekt tänkte jag. Vad fel jag hade. Nu när vi är husbilsboende saknar jag att inte kunna vifta med ben och armar. Längtar efter vårat hus och där ska jag sitta på en stol vid de franska fönstren öppna och vifta, med utsikt över vinfältet.
Det låter så härligt befriande, ser dig sitta och vifta på tårna och resten i det fria. 🙂
Ett papper och ett gummiband med sig hem……. kvider av skratt. Precis så är det 😀 😀 😀
Har du provat Yoga? Lyssna på Mycketyck för hon verkar hålla på. Jag lärde mig på 70-talet men plockar bara fram övningarna när det börjar gå käpprätt åt h.. Men… bra mycket bättre det än gummisnoddar och annat påfund som inte blir av.
😀
Jag ska se om jag kan leta upp boken hon skrev om, testa om jag kan påverka mitt mående på något litet vis. Jag behöver inte bli smidigare, har väl det som kallas överrörliga leder, sitter alltid som en skräddare i soffan och tänker ibland att ”så där borde inte benen gå att böja i min ålder”. Lättare att sitta som en boll än att sträcka på mig, så yogan kanske kan sträcka ut mig? 🙂
Absolut, gör det och förstå varför vi västerlänningar inte ”håller i” yogan. Vi är ett bekvämt släkte som gärna hittar på annat rassel när vi så väl behöver vara koncentrerade på oss själva. Både vad det gäller kropp som själ.
Rekommenderar yoga på det varmaste. Börja med Hatha-yogan, för utan den kan du aldrig komma vidare med de andra möjligheterna som mer handlar om själsligt välbefinnande, det vill säga självkännedom.
Som du ser vet jag – men gör jag…???????? Nähä då 😦
Lycka till! ❤
Tack det låter som en bra idé. Ska testa idag. Kram
Jag fick tag i … kallas det E-bok, Yoga för seniorer. Allt gick bra tills den skulle överföras till mig via någon app, då brukar allt bli fel när jag är inblandad. Så maken får väl leta rätt på det hela ikväll, jag blir ofta frustrerad, förbannad, irriterad och svär så det osar, när dessa sk appar aldrig hamnar där jag vill ha dem. Usch för teknik!
Jo, det mesta har en tendens att bli som pappret och gummibandet för mig eller som kunskap om yoga för dig, det händer nada. ❤
Kolla in Adam Svensson på youtube. Livesändningar sedan många år. Både korta och långa. Du som sitter i Lotusställning utan besvär borde kunna börja i soffan med datorn framför dig. 😉
Kram
Det är alltid lika svårt att veta hur mycket som är ”lagom”. När man känner att man orkar, tar man oftast i för mycket. 😦
Jag verkar inte bli klokare med åren när det gäller det här att sansa sig. När man är en sån som vill, så är det väl inte konstigt att glädjen i görandet passar på att ta ut efterlängtade svängar när jag äntligen tror att jag är mig själv igen. Idag en piggare dag, men jag bara måste ta det väldigt lugnt, ska på besök på VC imorgon och göra en Spirometritest tror jag det heter. Bara att ta sig dit och hem är en orsak till oro för mig. Tar taxi om jag måste, men det blir så attans dyrt …
Kram
Då hoppas jag att du är lika pigg i morgon! 🙂
❤