Om att mista hela stycket

7E17F262-4E7F-45FC-8003-EC4D1DD39BC0

Tittar ständigt ut på det gröna genom vårt panoramafönster, det gröna nytvättade, ljuset blänker intensivare i bladen av regnet som vräker ner. Att det trummar så intensivt på taket, att få höra regnet är som balsam, något saktar ner inom mig. Inga måsten, inget borde, bara vara.

Men stundens vilsamma varande blir hård verklighet om några timmar, då ska stugan få sig en duvning, så den är välkomnande nästa gång vi kommer. Det ska röstas på vägen hem, vad det nu ska tjäna till, de gör som de vill, oavsett hur vi röstar.

Nyss ringde sonen … det här med mors dag, vi firade aldrig det så där, som vissa verkar göra. Mina föräldrar tyckte väl att det var ett fånigt påhitt, pappa köpte blommor till min mamma året runt och han lagade ofta mat åt oss alla. De var moderna på det viset, att de tidigt delade på det mesta. Klart vi ungar plockade blommor och ritade några teckningar, så var det med det.

Men allt det här kommersiella, för det är handlarna som har tänkt sig tjäna en hacka på mor och fars dag och senare alla hjärtans dag. Sånt gillade inte mina föräldrar och jag blev nog likadan, har inte trimmat mina ungar i detta, utan tänker att det är viktigt alla dagar om året, inte en utvald dag av andra.

Själv har jag inte mått så bra några dagar, så jag ringde mamma i fredags och sa att vi inte kommer på söndag. Jag har däremot skickat Mors Dags blommor till henne, jag har insett att på äldre dar vill hon inte vara ”sämre” än andra. Det betyder att besök är viktiga för henne själv, så klart, men jag tror ännu mer, för att visa de andra som bor där och personalen. Med besök, blommor och korgar med lite gott att bjuda andra på, blir man någon. Skapar en rörelse av liv runt sig, lilla mamma som blivit mer och mer virrig i nuet, men förr har hon himla bra ordning på ännu.

Ibland blir jag väldigt rädd, när jag ser bilder, filmer med stora folkmängder samlade, då slår ångesten till. Tänker att alla dessa har egna uppfattningar om hur livet ska levas, vad som är rätt och fel, trosinriktning, politisk val, personlighet, uppfostran, upplevelser. Tro sjutton det går bäst när folk av samma ursprung, förväntningar, uppväxt, skola, ev religion, lagar, förordningar, oskrivna lagar ska komma överens om vad som ska gälla i vårt samhälle. Leva tillsamman, sträva mot samma mål går smidigare på så vis. Med det inte sagt att andra länder folk inte skulle kunna anpassa sig fint och leva med oss. Men det går inte att komma ifrån allt otrevligt som drabbat vårt samhälle sedan 2015 och det eskalerar hela tiden.

Nu är vi drabbade som många av de länder jag läste med fasa om genom alla år, hat, ekonomiskt bedrägeri, våld och kriminalitet och en stat som har gapat över för mycket och nu misst hela stycket. Stycket är ju vi och vårt samhälle, vårt land.

Med dessa tungsinta tankar lämnar jag er, önskar den som så önskar en trevlig Mors Dag!

På tal om dagen så har sonen ringt och dottern skickar blommor som kommer imorgon. Sonens fyraåring ringde och tacka för det goda bröder jag hade bakat, sånt smälter mitt hjärta.

Kram på er alla!

4 reaktioner till “Om att mista hela stycket

  1. En fascinerande bild. Har filosoferat lite över den och ser att ingen använder mobiltelefoner. Möjligtvis killen i vit skjorta uppe i vänstra hörnet. Sen tänker jag på hur de ändå löser problemet i trafikstockningen utan att bli vrånga, utan de ser faktiskt helt avspända ut. Allvarliga ja, men inte hysteriskt stirrande på mobilskärmen som västerlänningen/japanen och några andra gör. Några? Hahaha.. jag menar världsdelar och länder.
    Sen det här med uppvaktning på bestämda dagar. Tycker att det borde vara mors dag alla dagar. 🙂

    1. Vet du, en dröm jag har är att sitta hemma trygg i min soffa och se på TV direktsänt från ett gatuhörn i tex Indien. Sätt bara upp en kamera, så jag kan hänga med, det vore något att drömma om. Jag bara älskar detta myller, färger, människor och deras göranden, för det är så annorlunda mot vårt sätt att röra oss på en gata tex Kungsgatan. Men ok jag skulle nog kunna sitta nästan lika faschinerad av Kungsgatan som en gatukorsning i Indien eller ett asiatiskt land. Samma mängd människor kan både skrämma och faschinera, jag är nog rätt knäpp, men berätta inte det för någon. 🙂 Indiens färgmättade jord, grönskan och kvinnorna i sina färgstarka kläden, jag är så svag för Indien och deras folk, galna religiösa inslag, de fattigas ofattbara nakenhet, leva hand i mun hela sitt liv, hur kan man låta bli att faschineras av motpoler fattigdom, rikedom och så totalt annorlunda liv att leva.
      Redan som tonåring hade jag brevvänner från Indien, spännande att komma hem och hitta post på hallgolvet. Ännu mer spännande var det när dottern skickades till Indien med arbetet några gånger, hon fick höra av Indiska kollegor att hon kunde så mycket om Indien. Då kom dottern på att det är ”mammas fel”, de tyckte hon skulle hälsa till mig. Sånt är kul, älskar att dela med mig om sånt som intresserar mig till andra. Sen att hon berättade historien gjorde ju mig glad, känslan av att ha gjort lite nytta här och där sitter alltid fint.

      BamseKram

  2. Nu så har jag läst ikapp alla inlägg. Konstaterar åter igen att du är fantastisk, för att du orkar när du egentligen inte borde. Kämpar och ger inte upp även om kroppen din stônar sig.
    På detta är du en härlig farmor/mormor, omtänksam dotter, en klok människa med sunda värderingar och jag hade velat så gôbbsnokens min när någon vågade säga emot. Skämmes säger jag bara. Men går man tillbaka i hans liv så är det nog ett mönster som följt honom hela livet…

    Man skall söka alla bidrag som finns, dock är det ju bra att veta vilka man kan söka.. 🙂 Så nya scootern blir smidigare? Toppen, pappa älskade sin racer. Den var dock lite låg så den fastnade på vissa ställen när han skulle över, men det löste vi med enkla praktiska – kanske inte alltid så tjusiga – ”ramper”

    Här blir det en lugn Mors Dag. Mamma hade glömt att det var idag så vi behöver nog inte göra några större åthävor. Paket har vi fixat sedan tidigare, men som sagt, inga stora ovationer.

    Ta hand om sig ♥

  3. Jag har inte själv hängt med dig nu på ett tag, du vet, blir så där ibland fast jag inte vill. Idag fattar jag vad som gjorde mig så risig på sista tiden, den där medicinen jag fick mot svamp i halsen är boven i dramat. Jag letade upp information och tror du inte jag lyckades få många biverkningar direkt. Magont, huvudvärk, svaghet i kroppen, yrsel och känslan av ett inre darrande som ett adrenalinpåslag, är ju inte klokt. Så idag har jag inte tagit min dos och känner mig mer vanligt yr och svag hahaha låter ju inte klokt.
    Kramsingen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s