Allt saktar ner

Gårdagens resa till vårdcentralen fick jag tursamt åka med en kompis som också skulle till VC samma tid, men på ett närliggande ställe. Så när vi var klara hämtade hon mig,  vi åkte till ett underbart fik, som jag bara har läst om. Där satt vi i Kaptenshusets trädgård i underbart sköna stolar med kuddar. Kaffe och prat gör gott för själen med blicken vilande ut i Kyrkviken.

Nu har jag fått ledigt från omläggningen av bölden till på måndag, måtte det bara vara helt ok då. Semestern börjar på måndag och jag har tänkt mig att göra annat än att vara på vårdcentralen varje dag. Dessutom ska T vara med oss hela veckan, vi har en del planerat, köpa en ny bärbar dator med ett löst riktigt tangentbord. Tänk så jag har saknat att kunna skriva med rätt fingersättning, det går ju så mycket snabbare, än denna hopplösa pekfingervals på paddan.

Sen har jag tänkt att gå på glassbar med T och maken, säkert ett besök på kulinariska McDonalds, så är det med barnbarn, då hamnar man på ställen, som inte ofta får besök. Sen ska maken och jag placera T framför en film och dra igång rensandet av mitt arbetsrum. Det har blivit som en hopplös rest från renoveringen, allt som packades ner i lådor står ännu kvar, där är dammigt och stökigt. Jag blir sjukt trött bara av att titta in i rummet, men nu jäklar får det vara nog. Jag har ringt till äldreboende som förr fick mina böcker, men de har startat ett samarbete med biblioteket och behöver inga nya böcker. Så det blir till att bära ner i soprummet, andra kan rota igenom och ta vad de vill ha, så blir det bara att kasta resten.

Maken suckade igår efter en titt på vädret framöver, två veckor mulet och fläckvis regn sa han, skönt sa jag. Tänk så olika vi vill ha väder, för mig är svensk sommar mellan 18-25 grader, varmare än det, är för äckligt att leva med. Arma människor i Europa, de lider nu och de äldre, sjuka har ett värre helvete än friska.

Denna semester ska efter passningen av T börjas med att inhandla T-bensstek, förklaring kommer. Förr som i uppväxten var min pappa en riktig gourmand, han älskade god mat, lagade lyxig fantastiskt god mat. På balkongen hade vi en elgrill och pappa grillade allt på den, favoritmat var just T-bensstek och vi kom fram till, att vi ska köpa det och grilla under semestern, jag har inte ätit en sån på mängder av år. En favorit på pappas grill var också njure och lever, smakade så galet gott, så inte var det bara möra biffar inte.

Minns när jag var njursviktig att jag aldrig var sugen på njure under den tiden, 🙂 sneglade hastigt till, om jag såg sånt i kyldisken på Ica. Men nu äter jag det gärna igen, fast det händer inte så ofta. Jag älskar grillad inälvsmat, men det gör inte maken, så det blir inte ofta.

Tänk så glad jag var över denna helt obokade vecka, innan veckan startade. Jag skulle passa på och dona med olika saker som behövs hanteras. Inte en tid att passa, morsning korsning! Så kom bölden som uppkäftigt startade hela min vecka. Nää, man vet banne mig aldrig hur något blir här i livet.

Nu ska jag skölja upp en halsduk jag har stickat åt dotterns snart 6-åriga dotter, hon önskar sig en sån i karamellfärger. Sen ska den nålas upp och sitta så tills den torkat så att den sträcks platt.

Friden