Tårtan blev god sa gästerna, själv tog jag en mindre bit som jag bara naggade lite på kanten. Att sitta ute under partytältet med en fläkt bakom ryggen som flämtande gjorde vad den kunde åt 30,9 graderna var ingen höjdare. Med grannarna som extragäster ville jag inte avvika från bordet, det var ju trevligt, de är ju trevliga. Men min kropp herre min gnu, så trött jag är på den, mitt i allt ser jag bara silver och kände, tänkte, nu far jag nog ner på altangolvet. Lutade mig fram och önskade så, att de inte skulle se hur visset det var med mig. Klarade av det och var så nöjd med det, men min svärdotter, hon såg att det var uselt, hon trodde att jag skulle bli tvungen att gå in och lägga mig.
På kvällen tog jag en tårtbit och konstaterade att den var god, då var det skönt att dra sig tillbaka framför tv:n. Vi åt middag med sonens familj på deras altan, den har vett att vara solfri. Grillad karré och hjortstek med sallad och ”grillad” potatis. Mitt tips till kocken om marinad var rasp och saft från citron, pressas vitlök och flingsalt med röksmak vars namn jag inte kan stava till, pensla gärna på marinad under grillningen sa jag, det blev gott. Maken lagar ofta mat, men han hakar gärna upp sig i vissa marinader och jag vill ha mer smak, han är så försiktig med kryddor och saltet brukar han bara visa för maten.
Nu åkte sonen med familj hem, han ska hjälpa en kompis flytta imorgon, värsta tänkbara görandet med sån hetta. Sen har de många turer att ta, Pippi i Småland ska få besök och T är poppis, ska köras till kompis idag och sova över. Vi tog nyss hejdå av varandra sägande ”Du duger som du är,” säger jag, så säger han samma till mig och så slår vi lätt mot varandras knutna nävar och sen en klapp med öppna händer. Detta vackra, underbara barnbarn, men visst får en vara så enögd och förälskad i en så mysig unge. Jo, jag tillåter det! 🙂
Maken sprutar av däcket nu, jag ska nog gå ut och komma i vägen.
Men glömde en konstig sak. Jag hör långt borta typ polisbilslarm, men det är inget larm på riktigt. Jag hör röster som pratar med varandra, fast det inte finns några alls som pratar. Jag hör inte vad de säger, men hör att de pratar. Håller jag på att bli knäpp?
Livsglimtar 
Nej,du håller inte på att bli knäpp för att du hör röster. Jag har hört det sedan jag var liten och ibland kan jag höra en hel mening. Det är våra vägledare och följare som försöker att nå oss. Kanske någon död vän eller släkting som vill ge goda råd eller bara ha kontakt. Inget konstigt alls. Var glad att du har den gåvan sade min mormor som också hade den.
Märkligt känns det, ibland har jag gått fram till fönstret för att se om det står några utanför på avstånd och pratar. Men inte en käft i närheten och runt oss är inga sommargrannar i sina hus. Kom på att jag också hör glassbilen på långt avstånd, nu menar jag inte de dagar den åker runt i området och säljer glass, då stannar den utanför vårt hus. Utan andra dagar och olika tider på dygnet.
Underbart med er relation 💕
Enda fördelen m värmen är att mina hornhinnor får smörj och mår bättre.
Bra med ögonen, på mig verkar det ”smörja” huden, jag är inte så torr längre. Kram