Kom precis hem efter en tur till en sjukgymnast med min galet onda fot. Hem kom jag med ett papper med övningar och hör långt ut på gatan hur Frasse skäller, det gör ont i mig, han klarar inte att vara ensam ens en timme.
Översvallande lycklig anfalls jag av pussar och svassande utan ände, nu ska vi ut, jag måste lugna ner mig en stund och vila innan. Det tråkiga är att grannens lilla ViffVaff skäller oavbrutet inne hos sig, stackarn. Antar att de har jagat upp varandra i sitt skällande, så ännu mer träning för att lämna Frasse själv. Nu ligger han här nära mig och sover, tro jag det, måste vara tröttande att få separationsångest.
Han är ju nästan alltid helt tyst, inget skällande varken på nerdunsande post, gubbar på taket som dundrar och klampar runt, eller andra hundar som skäller, han är så lugn och tyst. Men ensam klarar han inte av att vara, maken har ju kört mig till alla undersökningar och gått på långpromenad med Frasse, när jag har varit inne på mina undersökningar. Nu får jag avboka återbesökstiden, funkar det och går åt rätt håll, så behöver jag ju inte gå dit igen. Lämnar inte Frasse ensam igen, funkar inte foten måste Anders komma hem och ta Frasse. Hahaha, har man inte problem så skaffar man sig … me hund. Men honom är jag så kär i att det inte är klokt.
Nu sticker jag, Frasse och Rulle ut på byn en tur, sen får jag gå hem, äta lunch och somna i soffan, en sån dag blir det.
Vi lämnar ju våra hundar inte ensamma. Endast i yttersta nödfall. Som när man blir bjuden på mingel hos Le Maire t.ex. Annars kör vi med husbilen och så sitter en av oss kvar med hundarna. Men i den brukar de känna sig trygga. Nu klarar de av att vara ensamma och skäller inte. Men vilka lämnar ett litet barn ensam hemma? De är ju våra små barn som aldrig blir stora. Håller fullständigt med dig i dessa tankar.
Så jobbigt för både dig och Frasse men jag misstänker att man delvis kan träna bort det. Om man vill lägga tid på det vill säga. Har man andra lösningar är det kanske inte nödvändigt. Huvudregeln om en hund är orolig är att den ska vara på så liten yta som möjligt, helst bara i ett rum. Sedan börjar man med kortare tider. Ett tips är att slänga lite torrfoder på golvet så att hunden får något trevlig att pyssla med när man går. Nu är du ingen novis så det här vet du säkert redan.
Bra tips, lärde mig när Watson var liten, var så jag fick honom att lära sig. Lite skillnad när hunden redan är fem år. Vi löser det här tillsammans. Kram
Vår första hund hade vi redan som valp, så han blev tränad under lång tid, tills han var lugn med att vara ensam en stund. Men Frasse har alltid haft katt och två hundar som sällskap, fast matte hans varit borta. Hundar är olika men de kan absolut att lära sig vara ensamma ett tag, men mår bäst i sin flock.
Nu blev det knas här, detta svar är till mycketyck.
Hur som helst så håller jag med om att det är mycket svårare att lära en femårig hund än en valp. Vanorna är redan skapade och han är van vid att ha en flock som sällskap. Då blir det annorlunda men man får skynda långsamt.
Så är det. 🙂
Jag har ju en valp, eller hon är 9 månader nu. Vi har börjat lämna lite först när vi gått ned till tvättstugan. Sedan någon timme då och då. Jag brukar slå in hundgodisar i kartonger och toarullar som jag tejpar ihop. Sedan lägger jag dem här och där. Då har hon sysselsättning att leta paket och öppna dem. Det blir mycket att städa sedan men det får man ta 😄
Gömmer ibland godisar här och där och säger SÖK innan jag går.
Men nu reser sig håret på mina armar, trot eller ej, men jag satt här och letade efter dig, ville kolla hur du mår och skriva något till dig. Asså kallar du dig något annat i bloggen, jag är väl för tjuven redan vän med dig? Det där har jag glömt bort, gäller att spara toarullarna igen, himla bra tips. Sök testade jag inne för några veckor sedan, han var så snabb att det var klart så fort jag sagt sök. Vältränad agillertiyhund, jag blir så snopen när jag bara säger ”sitt, ligg, backa” och han bara gör som jag säger, smarting, fixar alltid kopplet rätt när det kommer runt tassen. Märken sån skillnad mellan rasen terrier och vallhund. Nu hoppas jag att du mår jättebra. ❤