Klassträff

Nu har vi kämpat oss fram i blåsten, men inte så kallt som tur är. Jag bad Frasse hoppa upp på ett bord, perfekt borsta pälsväder, allt flög iväg utan problem. Kanske kan fåglarna hitta något att bygga bo med?

Faktiskt första riktigt bra turen för min kropp, inget packade ihop, ingen käring som satt på sniskan på bänkarna runt huset hahaha! En lycklig dag!

Helgen har varit vilsam, en tur till mamma i söndags till fikatiden, mycket prat och skratt, fast tanterna hade mycket åsikter om det samhälle vi nu har fått på 5-6 år, härliga tider, knappast. De har ju andra äldre vänner som bor på eländiga boenden, jag blir lättad att det finns äldre som inte är dummare än att de har räknat ut vad som händer i samhället och vilkas fel det är.

Sen väl hemma blev jag uppringd av en klasskompis jag hade i nian, vi fick ju välja inriktning på studierna och jag som bara ville ut och jobba valde handelslinje vilket ingick att lära sig skriva maskin. Så roligt det var att lära sig och sån nytta jag har haft av det som sekreterare i arbetslivet på tidning och andra platser.

Men nu ville min vän att vi ifrån den klassen skulle träffas i slutet av maj. En av killarna äger en fin klädaffär på Östermalm, så det finns plats för ett gäng att sitta bakom affären. Sen fixar hon som ringde mig buffé via sitt jobb till bra pris, hon jobbar på ett av de bättre ställena i Stockholm, mums. 

Så det blev ett väldigt mailande och ringande igår, det var ju så länge sedan att vi fnissande konstaterade att vi inte mindes alla och inget klasskort togs det året. Men killarna hade lite bättre ordning på just vilka killar som gick där med oss.

Skrattade så gott med min vän när hon berättar att det är klädkillen på Östermalm som har tagit kontakt och vill dra ihop det hela. De pratar i telefonen och min vän kunde inte placera honom, hon ber honom skicka en bild. Han skickar en bild på sig i nutid! ”En gubbe jag verkligen inte kände igen” sa min vän och vi skrattade gott.

Jag har själv ordnat två klassträffar med min vanliga klass, de jag gick tillsammans med 1-8:an. Det var roliga träffar, god mat och massor av prat så klart. Vi var 30 i klassen och de flesta kom, på första träffen sa tjejerna att det var ”väntat och typiskt, att det var jag som drog igång och fixade festen.” Hmm, jag var inte medveten om att andra såg mig så, redan då, hade inte tänkt så om mig själv före denna klassfest. Fast efter tankar om det borde jag inte varit förvånad, vet ju att jag har varit drivande i kombination med icke rädsla för att ta i och lusten att ordna trevligheter. Ligger säkert något bekräftelse behov och skvalpar i mig, den då duktiga flickan. 🙂
Stackarn.

Ordnade också två olika jättestora träffar med alla oss som växte upp i Sätra Danderyd och alla vi umgicks med i de olika gängen. Så många ungar vi var i varje port, nu är alla mer än vuxna, till och med småsyskonen som fladdrade runt oss lite äldre, var ju så kul att träffa. Först fixade jag pizzerian, så vi trängde in oss och var och en åt vad den ville, sen gick vi över till vår tidigare ungdomsgård där nya ägaren till pizzerian öppnade upp och fixade disco. Vi hade så roligt, dans, prat och massor av skratt. Möta föredettingar och kompisar jag inte sett på massor av år, också prata vi om de som hade gått ifrån oss, för i alla gäng går några för tidigt i sjukdom, andra i olyckor, några i sprit och droger, en strypt och ännu en mördad, vi var väldigt många i de generationerna och livet var inte nådigt mot alla.

Fridens!