Ett frö i vinden

När jag ser bilder från förr på mig själv, här med Mormor och kusin till vänster, drabbas jag av en känsla av overklighet. Allt det där som var, oceaner av vatten som runnit förbi med händelser, upplevelser.
Nog kan jag undra hur livet blivit om jag hade valt annorlunda, måste nog ändå känna att det mesta blev till ett bra liv.

Tänk så mycket jag har lärt mig av alla tokiga och bra vägval jag har gjort, alla människor som har skänkt mig kärlek och tack även till de som visade att alla inte är att lita på. Dessa båda motpoler behövs, för att frottera fram det bästa av oss människor.

Inte kommer vi så långt födda med silversked, omhuldade och undanhållna det vi andra kallar liv. Vi människor behöver ha det tråkigt i uppväxten, behöver gå på nitar som gör oss både ledsna, besvikna och arga, vilket med tiden omvandlas till tålamod, insikt och ödmjukhet. Jag tror inte det starka, kärleksfulla, genuina kan komma ur en människa som inte själv har lidit och gått i alla ”grannars skor.”

Insikt får de flesta med åren, insikt om att allt inte är svart och vitt, alla gråzoner jag aldrig såg som barn, ung vuxen, de ser jag nu. Jag ser dem på mitt vis, som andra ser dem på sitt, tänk att samma upplevelse kan tolkas på lika många vis som personer som upplever den. Ingens tolkningssätt är egentligen mer rätt än någon annans. Tänk hela vår sprakande uppväxt, ung vuxen, vuxen och alla dessa år. Vilken prägel de sätter på oss alla, var och en med sitt kalejdoskop att titta igenom.

Nu när det bubblar i mig måste Frasse ut … alla dessa människor med miljarder variationer, tro sjutton att det är en strid att leva, helt beroende på var vi hamnar i livet.

Kram

12 kommentarer på “Ett frö i vinden

  1. Kloka ord. Tyvärr är ju alla inte lika kloka verkar det som. Ett ordspråk vi lärde oss på latinlinjen var: Man lär inte för skolan utan man lär för livet. Att ta till sig av de erfarenheter man får är väl det viktigaste. Kram

    1. Då tittar jag på människors utveckling som om de står i en stege, olika högt upp, det betyder inte att jag är bättre än dig om jag står högre upp, men mina möjligheter, den just jag är/blev med mitt arv och bagage har utvecklat vissa delar längre än för den som står lite längre ner. Detta kan gälla ett område som ger mig mer insikt och mognad än den andra personen, vilket inte betyder att den andra personen inte kan vara mer utvecklad än mig i andra frågor.
      Det är svårt att förklara hur jag tänker, hoppas du förstår vad jag menar.

  2. Fina tankar, kanske man nu inte precis är lycklig över alla händelser i livet, men man kan ju vara stolt stt man klarade det ändå. Läste någonstans en aforism (på engelska), som lät ungefär såhär: skäms (sörj) inte över vad du gått igenom, var i stället stolt över vad du klarat av! Det svåraste tycker jag ändå är när ens barn måste gå igenom svåra saker, mycket svårare än när man själv haft motgångar. Men det är väl tigermamman som då vaknar, hur gamla barnen än må vara…. 😏

    1. Nej, lycklig har jag verkligen inte varit över allt som har hänt mig genom livet. Men aforismen du nämner är ju hur bra som helst.
      Ungarna är ju både min starkaste kärna samtidigt som de är min svagaste, bara tanken på att något händer dem eller barnbarnen skulle ju skrämma itu mig.
      Som nu idag mailar T och undrar om jag har tid att prata, gissa om, vi körde facetime, tror det heter så. Vi längtar och kramas vet jag inte när vi kan göra igen. Men vi pratade om att vi har det så bra, vi kan ju prata med varandra och se varandra. Berättade om utvandrarnas långa seglats över havet mot Amerika för att aldrig någonsin mer se eller prata med sina anhöriga, mer än per brev.
      Tigermamman bor nog i alla normala mammor oavsett ålder på våra ungar, som du skrev.
      Kram

  3. Man lär sig verkligen för livet, den saken är säker. Kanske blev inte allt som man tänkt med facit i hand men utifrån situationen så fattade man förmodligen beslutet av välvilja och bästa förmåga. Vi kan ju inte backa tiden… Barn och barnbarn betyder verkligen allt men också att ha en hyfsad hälsa vilket man blir varse i tider som dessa!

    Kram

    1. Hälsan får ju alla fundera på som det är nu, en del får kanske för första gången uppleva hur svag man kan bli som sjuk människa. Är ju inte fel för folk som Aldrig blir sjuka. Men jag vill så klart att de blir friska igen.
      Nej, mycket blev inte som jag hade tänkt, men desto mer bara blev egentligen, utan att jag tänkte så mycket på det som det sen blev.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s