På väg

Igår gjorde jag duktiga saker här hemma, packade och torkade ur här och där. Idag är jag inte så stark, så maken tar hand om resten. Här har jag varit sedan början på mars och nu är det dags att åka hem, fortsätta hålla sig undan, men ta tag i saker som behövs göras i stan.

Fönsterputs, städning, tandläkare, återbesök tandläkare, har bitit av en yttersida på en tand längst bak, hundspa. Efter de veckorna är vi inne i juni och längtar, åker hit igen. Sen blir jag nog kvar här …

Alla mina kära är friska ännu och det gör mig lättad, oron ligger och gnager i bakhuvudet ju mer jag läser och tar del av de som varit/är sjukas berättelser. Så otroligt otäckt virus, det har lyckats täcka in alla organ och måenden. Kan inte låta bli att tänka att det är gjort av människa, som ”klippt in” olika coronavirusdelar för att få något som slår ut folk ordentligt. Sen behöver det inte vara medveten spridning från början, men gud vet vad de pysslar med i många läskiga labb världen över. Kina har nu lyckat sprida dödlighet runt världen flera gånger och jag hoppad världen kan gå ihop sig och kräva att Kina skärper upp allt som har med spridning av farliga virus att göra. Något slags rejält skadestånd skulle utkrävas, så rejält att de verkligen skärper sig.

Jag har planerat beställa en stor smörgåstårta till personalen på mammas boende. Dessa kvinnor och män gör ett gott jobb och mamma min trivs och säger att hon har det så bra. Nu när solen skiner vet jag att de sitter ute med rejält avstånd till varandra. Vilken tur att viruset inte kom på hösten, utan nu när vi hela tiden gått mot den ljusa, varmare tiden. Så vi alla kan mötas utomhus, jag ser så fram emot att fika med sonens familj på baksidan av vårt hus, där finns bord och bänkar.

Jag gav just min man en fin utmärkelse ”Bästa Skurkärringen” sa att han har blivit nästa som mitt tidigare jag. Det är verkligen inte dåligt, men jag har tränat upp honom från början. Hihihi tänker på när vi flyttade ihop och dammsög vår lägenhet en trea, varannan gång. Han undvek hela tiden att dammsuga under soffan och annat. Så jag gjorde likadant och så visade jag honom, hur det såg ut där under när det hade gått lång tid. Aldrig något problem med dammsugningen under möbler efter den visningen.

DD43807F-BABD-438F-87A6-15074A974614

Nu ska jag hjälpa till med det sista innan vi kör hem.

Fridens på er alla!

9 reaktioner till “På väg

  1. Det gäller att träna upp dem och min JR har blivit en fena på snabeldraken. Dessutom har snabeldrakarna blivit till rena vidunder sedan han skrev in det i sin arbetsbeskrivning. Moppar gör jag fortfarande och det känns bra.
    Var rädd om dig!

    1. Ja, moppa är skönt att få göra ordentligt, men drömmer lite i smyg om att skura köksgolv som förr med skurborste. Men det är i en annan värld.
      Nu är vi hemma i stan igen och det känns annorlunda, stort och luftigt mot lilla stugan.
      Kram

    2. Skulle jag mot förmodan gå ner på knä på golvet vete tusan hur jag skulle ta mig upp igen. Fick nog krypa bort till en stol eller ett bord och dra mig upp.

    1. Om detta tvistar folk i olika läger, men mina tankar är bara min magkänsla. Jag har läst många mil text om detta, men stannade som sagt i min egen magkänsla. Vad som är rätt eller fel får vi kanske aldrig veta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s