Ser ut i det skira mångfärgade gröna, som droppar sakta efter regnskuren. Nyss satt jag på trappen och konstaterade att jag inte kände doften från nyklippta gräset. Märkligt att inte känna det, men alla tänkbara äckliga dofter får spunk när de kommer till mina luktceller. Då missas inte en not, rak på och in bara. Efter min Tp=njurtransplantation fick redan väldigt många duktiga luktceller extra påslag av det sjukaste slaget säger maken. Finns inte en doft jag missar tyvärr, mer än när jag är förkyld eller allergisk.
Celler, vad kan de inte hitta på. När jag kaffemostern vaknade efter sövningen vid Tp så var det te jag ville ha. Te och te, det fortsatte som om jag plötsligt vore engelska med en sjuk längtan efter te. Kaffe smakade inte gott, tog säkert över ett halvår innan jag började bli mig själv igen och vilja dricka kaffe. Vad vill jag nu med dessa ord säga? Jo, min vän donatorn dricker bara te, år ut och in, aldrig kaffe.
Minns cellerna vi får vid Tp från givaren? Spännande tankar, men jag får väl vara glad om det bara handlar om te eller kaffe.
Tar en banan och läser att den kommer från Ecuador, nog känns det märkligt att den har rest så långt för att hamna i min hand. Det här med avstånd vid resor har ofta fått mitt inre att fladdra till. Minns så väl första resan utan våra barn, mamma passade dem hemma.
Jag sitter vid en pool på andra sidan jorden, ser ut över havet, en pelikan sittande på en övergiven rest från en bryggstolpe och längre ut i Mexikanska golfen hoppar delfinerna. Då tar jag fram mobilen och ringer mamma och barnen, hör deras röster i mitt öra, de i ett kyligt höstsverige och jag i värmen. Det har aldrig slutat förvåna mig att vi hör varandra via mobiler. Det är så fantastiskt att jag inte har ord för själva känslan. Förr satt sladden i väggen och på något konstigt vis var det lite lättare att förstå kontakten, men med en mobil, en liten rektangel i handen. Tänker någon av er så, eller är det bara jag?
Så regnar det igen, gillar faktiskt trummandet på taket, alla ljud som hör till regn.
Igår fick jag en kasse med tidningar och böcker av min morbrors fru och hon fick en av mig. När vi kom hit upptäckte jag tre böcker, en Bevingat som jag har läst halva natten i. Alla dessa bevingade ord, ord med historia, bildliga uttryck, ordspråk och talesätt. Så intressant, bara att suga i sig.
Tjing!
Livsglimtar 