Jag flyger svävar fram i naturen

Idag ”flög” jag och scootern till min frissa, luggen växer som om den har fått växtra eller något sånt vid schamponeringen. Jag kan nog inte sätta ord på den frihet jag känner när Herr Blå och jag åker i promenadtakt genom området. Jag har nedfarter från trottoarkanter som ska tas rakt framifrån, det skumpar och vinglar till, ett jäkla äventyr. Nu har jag tryckt bort sköldpaddan och bjudit in haren, det går snabbt om jag gasar. Sköldpaddan håller ner farten och det har varit bra, så att jag kunde lära mig i lugn fart. Med haren är det full sprutt och det var spännande att pröva på en raksträcka. Men det är promenadtakt som gäller för mig.

Där i långa backen förbi skolan kör jag om en kvinna i klänning, hör hur en röst närmast skriker ”Hej!” Jag tänker ”jösses så högt hon talar i mobilen.” Sen var det en vän till mig sedan många år, inte såg jag det, jag kör scooter gubevars och har fullt sjå med det. Så roligt och prat blev det och vi tog oss över gatan med livet i behåll. Så klart stod en Stor flyttbil jäms med trottoaren, så jag tvingades åka på gatan utanför flyttbilen. Men Ingvor 🌷🤎🌷 gick före och kollade läget, skulle ha henne med så fort det står hinder i vägen.

Sen in till frissan som klippte till luggen, jag vill ha den redigt kort på höger sida, sneddad ner på vänster, hänger ni med?

Så iväg igen och trodde inte det var sant, där kom två av mina barnbarn med dagmamman efter vägen. Vi blev så glada att ses, femåringen, treåringen och jag. Men vi konstaterade att vi ses ikväll, vi ska ner och titta på lägenheten de flyttade till, en snabb titt in och ut och jag med munskydd så klart. Sen ut och fika på baksidan av deras hus … om nu inte regnet kommer.

Åkte vidare både till apoteket och Ica, på med munskydd, snabbt in och ut, sprita sprita och sen körde jag hem fast jag inte ville. Men magen kurra och i kassen låg en chicken tandoori  wrap och Icas smoothie avokado kokos äpple, rackarns gott och fler sorter såg jag. Ska be maken köpa ett gäng, en om dagen vore väl inte fel.

Så var det tänkt att jag skulle köpa förebyggande kapslar med tranbär för att hålla ph värdet lågt i urinen. Jag var minst sagt virrig när jag kom in i apoteket, försökte säga vad jag ville ha och blev påprackad något helt annat, en kvinna som har gjort precis samma sak tidigare. När jag kommer hem och läser på förpackningen, så är det som en receptfri medicin mot urinvägsinfektion. Alltid prackar hon på mig det dyraste som inte ens är det jag ber om. Så arma maken får väl byta det, till det jag vill ha, kapslar med tranbär. Jag är nu klar med penicillinkuren och urinvägsinfektionen verkar borta, därför tänkte jag stötta/sura till urinen med kapslar av tranbär.

När jag kommer hem skakar kroppen invärtes och jag är så slut, tänker fixa en kaffelatte och fixar med espressomaskinen, tänker vad sjutton fixade jag den uppvispade mjölken med? Inte med maskinen … plötsligt inser jag att jag har glömt min mjölkmaskin. Tar ner den och tänker att jag nog håller på att bli senil, otäck känsla som lever sitt eget liv, varefter jag glömmer det ena och andra. Mina jämnåriga vänner berättar samma historier, men för mig känns det så konstigt. Har varit spindel i nätet person på jobb jag har haft, massor av kom i håg och mycket på gång då det begav sig. Allt nu för tiden verkar vara från förr, det var då det.

Nu måste jag blunda en stund, så jag orkar träffa sonens familj efter sex.

Fridens!