När jag satt där i väntrummet for tankarna runt, stor oro för att få en tandläkare som inte var svensk. Fördomar är idiotiskt att ha, men jag tycker det står så mycket om fusk med licenser och det gäller väl både läkare och tandläkare? Som om inte en svensk tandläkare skulle kunna köpa sin licens? Dumskalle tänker jag om mig själv. 💩
Så blir jag hämtad av en invandrad manlig tandläkare som ropade upp mitt namn. Jaja tänkte jag ”allt går utom nyfödda barn.”
Men här fick jag på nöten, rätt åt mig, något trevligare, sympatiskare än denna man får man leta efter. Han tog röntgenbild och konstaterade att tanden hade ett brott längre ner där den satt fast i en metalldel och ovanpå den satt den del av den synliga tanden som en tandtekniker gjort för så där 20 år sedan konstaterade Ahmed.
Han berättade hur han skulle göra och började med att ge mig 750×2 penicillintabletter som han ville skulle börja cirkulera i systemet innan han började jobba med tanden. Det hade blivit en infektion långt ner i tandköttet … jag somnade nästan de 15-20 minuter jag låg och väntade på att penicillinet skulle blandas ut i min kropp.
Har man sänkt immunförsvar så blir det alltid penicillin innan de gör något större ingrepp i munnen.
Sen gick det undan feta bedövningssprutor fick jag innan väntan på att tabletterna skulle jobba på, tången togs fram och plopp var tanden borta. Han joxade ner något som inte gjorde något om det lossnade sa han, för själva tanden är rotfylld.
Så fick jag tanden med mig i en plastficka till min tandläkare plus en kopia på röntgenbilden, till och med jag, ser sprickan.
Klart jag var lättad när jag gick där ifrån, såld på Ahmed som tandläkare och skäms över mina tidigare tankar. Så nu har jag ett hål nertill och så får det vara till i augusti när min vanliga käftis är hemma från semester.
Sen passade vi på att svänga hem, hämta post och vattna blommor, hämtade penicillinet och ett paket på ica. Sen gasade vi ut till landet igen. Ja e trött nu!
Ja, idag visade jag prov på liten hjärna med förutfattade meningar, sånt jag egentligen inte gillar.
Livsglimtar 
Man kan aldrig veta och jag hade nog resonerat lite som du innan. Så ett avsnitt av solsidan häromkvällen då Anna ska föda och få en utländsk barnmorska. Hon förstår inte vad människan säger menar hon och vill byta. Det kommer in en svensk och då blir Anna helt förvirrad för hon förstår inte gotländska. Hon byter tillbaka till den första och ut kommer barnet.
Man vet aldrig vad man kan möta nuförtiden. /Kram
Jag läste eller lyssnade på någon, är trött nu borde hoppa i sängen … personen berättade om våra dialekter, hur otroligt känsliga vi svenskar var för minsta nyans av dialekt, hur vi samtidigt uppsnappade invandrades minsta avvikelse i melodin. Att vi verkade mer uppmärksamma än andra folk just på det. Kanske för att vi så länge har varit en homogen befolkning, kanske ett större behov att placera folk .. främlingar.
Jag själv hör alltid dialekter eller ”avvikelser” när folk pratar, brukar se på tv och säga till maken ”undrar om inte han/hon har något tyskt” eller vad det nu är jag hör.
Men Annas upplevelse är ju både jobbig och samtidigt kul, välja mellan pest eller kolera.
Bara måste lägga mig är så trött, undrar om man blir det av penicillinet? Magen kommer nog smälla av av alla tabletter just nu. Men jag tar kapslar med baciller, började för att hjälpa magen efter förra penicillinkuren. Herregud så det kan bli ändrade turer snabbt.
Gonatt!
Man blir trött av penecillin. Jag älskar dialekter och har aldrig haft svårt för det. Men så har jag lätt för språk. Lärde mig italienska när jag såg serien Bläckfisken på tv.
Men när jag var på en stor hundutställning i Sthlm så pratade receptionisten på engelska med mig. Jag pratar väldigt mycket rikssvenska utanspeciell dialekt då jag bott i hela Sverige. Jag blev förbannad och frågade om människan inte kunde svenska.
Snacka om att ha ”språköra” jag skulle nog aldrig lära mig ett språk bara från en tv serie hahaha, det var verkligen imponerande. Svenskar pratar gärna engelska med folk från andra länder så pass att det kan vara svårt att lära sig svenska hörde jag i min ungdom. Min ungdom … fy så konstigt det kändes att skriva Just det, var nog första gången.